Hoppa till innehåll

Värnpliktskommittén föreslår uppbåd även för kvinnor och metoder för att öka antalet kvinnor som utför frivillig militärtjänst

Försvarsmakten
26.11.2021 14.51
Pressmeddelande
kuva jossa naisvarusmies käyttää viestivälinettä

Utöver de gemensamma uppbåd för åldersgruppen föreslår den parlamentariska kommittén, som lade fram sitt betänkande den 26 november 2021, åtgärder för att öka antalet personer som genomgår militärtjänst och utveckla reserven. Försvarsmakten är öppen och positiv till utvecklingen och de uppsatta målen. Betänkandet ger Försvarsmakten goda riktlinjer för utvecklingen av utbildnings- och värnpliktssystem.

Värnpliktssystemet kommer även fortsättningsvis att ligga till grund för Finlands försvarslösning. För effektivitetens skull är det viktigt att det är allmänt accepterat som ett system och dess sätt att verka i samhället. I den nuvarande hot- och verksamhetsmiljön behöver Finland en krigstida styrka av nuvarande storlek på 280 000 soldater för att utföra sina uppdrag. Mer än 95% av dessa krigstida trupper är reservister. Kommitténs förslag stärker ytterligare det militära försvaret.

Det nuvarande systemet utmanas särskilt av begränsningarna i de värnpliktigas förmåga att inleda eller slutföra tjänsten. För att stoppa utvecklingen krävs ett närmare samarbete mellan olika myndigheter för att förbättra ungdomars välbefinnande och funktionsförmåga. Målet är att antalet personer som påbörjar värnplikten ska öka från nuvarande nivå och färre ska avbryta tjänstgöringen. 

– Syftet är att påverka antalet värnpliktiga som har fullgjort tjänsten genom att utveckla tjänstduglighetsbedömningen och eventuell förnyelse av tjänstekvalificeringen. Vi undersöker möjligheten att gå från sjukdomsbaserad bedömning till en helhetsbedömning av de värnpliktigas funktionsförmåga, säger överste Jukka Nurmi från Huvudstaben, som var involverad i kommitténs arbete som expert.

Gemensam uppbådsdag för kvinnor och män

Både skolsystemet och uppbådssystemet stärker ungdomarnas kunskap om försvaret. Syftet med betänkandet är ett bindande ansökningsdatum för kvinnor och män. På den gemensamma ansökningsdagen kommer det att vara möjligt att tillhandahålla information om nationellt försvar och värnplikt (inklusive civiltjänst) och om möjligheten till frivillig militärtjänst för kvinnor. Detta kommer att förbättra ungdomarnas förmåga att fullgöra sin skyldighet att medverka i försvaret.

Man vill stärka tiden i reserven som en del av värnplikten. Även statsrådets försvarsredogörelse betonar utvecklingen av lokalförsvaret. I framtiden kommer de lokala styrkorna att bilda ett nationellt nätverk som klarar av det mångsidiga och krävande myndighetssamarbetet. Kontakten med reservister kommer att förbättras och reservisternas kunnande kommer att utnyttjas för att förnya det lokala försvaret. Kommittén anser att åldersgränsen för reserven bör övervägas i syfte att höja åldersgränsen för reserven.

– Det nuvarande värnpliktssystemet svarar bra det militära försvarets behov att producera en reserv för försvar av hela landet, konstaterar överste Nurmi.

Kommittén strävar efter att stärka civiltjänstens roll för att stärka samhällets allmänna säkerhet. Försvarsmakten välkomnar utvecklingen av civiltjänsten i enlighet med rapporten. Civiltjänstsystemet får inte vara ett system som konkurrerar med militärtjänst. Det är viktigt att ha en balans mellan olika tjänsteformer för att upprätthålla förmågan och beredskapen för militärt nationellt försvar. Det är viktigt att fortsätta utbilda tillräckligt många värnpliktiga för reserven.

Försvarsmakten börjar därefter planera genomförandet av kommitténs förslag.