Ilmavoimien Hornet ja Ruotsin ilmavoimien Gripen-hävittäjä

Internationell verksamhet förbättrar luftförsvarets prestationsförmåga

Internationellt samarbete är en daglig beståndsdel i flygvapnets verksamhet. Målsättningen med samarbetet är att dela information och kompetens med centrala aktörer i de områden där flygvapnet verkar samt att skapa förutsättningar för att kostnadseffektivt kunna öva försvarsgrenens viktigaste uppgifter.

Under hela sin existens har flygvapnet på många olika sätt inhämtat kunskap och influenser bortom Finlands gränser. Då flygvapnet grundades år 1918 var flygande trupper ett nytt fenomen. Även internationellt hade det nya vapenslagets utveckling inletts bara några år tidigare i och med att första världskriget bröt ut.

Det föll sig naturligt att den nya försvarsgrenen sökte influenser utomlands och ända fram till idag har det förblivit en central del av flygvapnets verksamhet att upprätthålla internationella kontakter och följa med luftförsvarets utveckling.

Multinationella övningar så gott som varje vecka

Genom sina internationella kontakter kan flygvapnet följa med den globala utvecklingen inom militär luftfart från första parkett och erbjuds även möjlighet att öva sin verksamhet tillsammans med de bästa flygvapen som finns. Genom att delta i övningar och utbildning på internationell nivå kan flygvapnet i sin egen verksamhet integrera praxis och handlingssätt som ute i världen har konstaterats vara välfungerande, och granska sin egen prestationsförmåga i förhållande till den internationella nivån.

I och med att Finland på 1990-talet anslöt sig till Natoprogrammet Partnerskap för fred och Europeiska unionen ökade det internationella samarbetet och blev mer mångsidigt. Under de två senaste decennierna har flygvapnets internationella verksamhet utvidgats och utvecklats i samma takt som försvarsmaktens internationella samarbete.

En central beståndsdel i flygvapnets internationella verksamhet är deltagande i multinationella flygövningar både i Finland och utomlands.

Multinationella flygövningar planeras vanligen så att de lämpar sig för piloter som befinner sig i ett visst skede av sin flygutbildning. Vissa övningstyper erbjuder piloter i början av sin karriär möjlighet att öva basuppgifter inom den militära luftfarten i en internationell verksamhetsmiljö.

I 2018 deltar flygvapnet för den första gången i en multinationell flygövning utanför Europa, Red Flag Alaska, som organiseras på hösten 2018. Målet med övningen är att ge deltagarna möjlighet att öva omfattande luftoperationer under realistiska förhållanden och utveckla deras kunskaper genom att öva med världens bästa luftförsvarstrupper.

 

Ilmavoimien Horneteja kansainvälisessä lentotoimintaharjoituksessa

Flygvapnet deltar årligen i multinationella flygverksamhetsövningar på olika håll i Europa. Foto: Flygvapnet/ Oskari Tähtinen

Samarbete i norr

Vid sidan av stora gemensamma övningar övar flygvapnet också tillsammans med Sveriges och Norges flygvapen nästan varje vecka. De Cross Border/Over Border-flygpass som genomförs i ländernas luftrum eller på gränsen mellan dessa är ett kostnadseffektivt sätt att arrangera utbildning som är till nytta för alla parter. De flygavdelningar som deltar i CB/OB-flygpassen agerar vanligtvis från sina egna hembaser vilket medför kostnadsinbesparingar inom övningslogistiken. Vanligtvis är det flygplan från Finland, Sverige och Norge som genomför övningarna men ibland kan även plan från andra samarbetsländer delta. Förutom jaktplanen med många funktioner har även luftbevaknings-, stridslednings- och lufttankningsplan deltagit i övningarna.

Också flygövningen Arctic Challenge Exercise (ACE) som 2013 för första gången arrangerades i ländernas norra delar är ett samarbete mellan Finland, Sverige och Norge. År 2017 var det Finland som ansvarade för övningsarrangemangen. ACE var med sina över 100 flygfarkoster från elva olika länder en av årets största flygövningar i världen.

Från och med 2015 har flygvapnet också deltagit i bilaterala samövningar med amerikanska, tyska och brittiska flygavdelningar som opererar från Baltikum. Under dessa samövningar som flygs i finskt luftrum stöder sig den andra parten på baser som finns i Baltikum.

 

Samarbetet mellan Finlands och Sveriges flygvapen (FISE)

Samarbetet mellan Finlands och Sveriges flygvapen genomförs i enlighet med de säkerhets- och försvarspolitiska riktlinjer som ländernas regeringar ritat upp. Enligt rapporten Final Report of Deepened Defence Cooperation between Finland and Sweden som Finlands och Sveriges försvarsministrar undertecknade 2015 ska ländernas flygvapen sträva efter att fördjupa sitt samarbete i synnerhet inom tre delområden.

Dessa tre delområden är samarbete inom luftoperationer (Air Ops), flygbasverksamhet (Base Ops) och ledningssystem (Command and Control).

Inom delområdet luftoperationer är målsättningen att fördjupa samarbetet mellan Finland och Sverige inom såväl övningsverksamheten som den operativa verksamheten. Inom delområdet flygbasverksamhet strävar man efter att i Finland och Sverige skapa underhållsmässiga och övriga förutsättningar för att ländernas flygplan ska kunna stöda sig på det andra landets flygbaser.

Inom delområdet för ledningssystem är målsättningen att skapa tekniska förutsättningar och gemensamma tillvägagångssätt, utgående från vilka Finland och Sverige kan tillämpa kompatibla tillvägagångssätt och dela en gemensam lägesbild som ska ligga till grund för ländernas beslutsfattande och ledningsverksamhet. Målsättningen med samarbetet är skapa förmåga för ländernas flygvapen att delta i gemensamma luftoperationer.

Samarbetet mellan Finlands och Sveriges flygvapen syns i praktiken, förutom genom de Cross Border-flygövningar som genomförs varje vecka, även inom ramen för andra flygövningar där man övar de prestationsförmågor som fastställts för FISE-samarbetet.

En ytterligare samarbetsform är att länderna deltar i varandras flygövningar där tyngdpunkten ligger på nationellt försvar. I september 2016 deltog en Hornetavdelning från Finlands flygvapen i Flygvapenövning (FVÖ) 16 - en övning där Sveriges flygvapen övade luftförsvar och den finländska avdelningen agerade motståndare. Under övningen Ruska 2016 i oktober var det så Sveriges flygvapens tur att genom motståndarflygningar från flygbasen i Kallax i norra Sverige stöda de finländska truppernas övningar.

Under 2017 kommer övningssamarbetet att fördjupas ytterligare i och med att flygplan från finska flygvapnet deltog i svenska försvarets huvudkrigsövning AURORA 17 som en del av de trupper som övar luftförsvar. Sveriges flygvapen å sin sida intog i motsvarande roll under finska flygvapnets luftoperationsövning Ruska 2017.

Hornet ja suomalainen ja ruotsalainen lentotekniikan ammattilainen

I samarbetet mellan Finlands och Sveriges flygvapen ingår bl.a. att man gör det möjligt för flygfarkosterna att stödja sig på det andra landets flygbaser. På bilden gör en finländsk flygplansunderhållsofficer sin svenska kollega förtrogen med Hornets driftsunderhåll. Foto: Flygvapnet

Mångsidigt internationellt samarbete

Förutom övningsverksamhet bedriver flygvapnet även många andra former av internationellt samarbete. Från och med år 2010 har flygvapnet haft förmågan att ställa upp en avdelning bestående av fyra Hornetjaktplan med många funktioner och 250 personer i en truppool för internationella militära krishanteringsoperationer. Statsrådet fattar beslut om att delta i poolen och sända ut truppen till en operation. Flygvapnets Finnish Rapid Deployment Force Fighter Squadron har anmälts till beredskap inom Natos snabbinsatsstyrkor (Nato Response Force, NRF) för år 2018.

Flygvapnet deltar också i Air Situation Data Exchange (ASDE) -samarbetet där Finland och länder i dess närområde utbyter luftlägesinformation med varandra.

Personal från flygvapnet deltar också regelbundet i provflygnings- och generalstabsofficerskurser samt utbytesprogram för flyglärare. För tiden 2016–2019 har flygvapnet ingått en överenskommelse om utbyte för flyglärare med USAs marinkår. Utbytesprogrammet innebär att en Hornetflyglärare från flygvapnet kommer att tjänstgöra vid USAs marinkår och att en person från marinkåren på motsvarande sätt kommer att fungera som flyglärare i Finland under tre års tid.

Flygvapnet har också stått värd för otaliga flottiljbesök, där en utländsk flygavdelning för en begränsad tidsperiod kommer till Finland för att bedriva övnings- och utbildningssamarbete. Flygvapnet samarbetar också internationellt för att kunna erbjuda sina piloter utbildning i lufttankning.

Personal från flygvapnet tjänstgör också vid krishanteringsoperationer och inom ramen för multinationella projekt, som till exempel projektet Strategic Airlift Capability (SAC) vars målsättning är att skapa lufttransportkapacitet för de 12 medlemsländerna.

Grunden för den internationella verksamheten läggs genom att flygvapnets personal och materiel är kompatibel med en multinationell verksamhetsmiljö. År 2004 införde flygvapnet engelska som undervisningsspråk inom den taktiska flygutbildningen eftersom detta är det språk som används vid internationellt samarbete inom militär luftfart. Inom flygverksamheten byttes måttenheterna inom det metriska systemet ut mot engelska enheter som är vanligare inom den internationella luftfarten.

Även de uppgraderingar av Hornetjaktplanen med många funktioner som genomfördes mellan 2010 och 2016, MLU 1- och 2-uppgraderingarna, stöder deltagandet i internationell verksamhet. I samband med uppgraderingarna uppdaterades flygplanens radio- och datalänksystem så att de möjliggör deltagande i multinationella övningsavdelningar och förflyttningsflygningar i internationellt luftrum.