Vi arbetar långsiktigt med att förbättra luftförsvarets kapacitet
Att i förhållande till de internationella verksamhetsförutsättningarna upprätthålla trovärdigheten i Finlands luftförsvar är en av flygvapnets viktigaste uppgifter. För att kunna upprätthålla trovärdigheten krävs att luftförsvarets kapacitet ständigt utvecklas så att det även i framtiden kan svara mot hot och utmaningar i en verksamhetsmiljö som ständigt förändras.
Målet med luftförsvaret är att förebygga och vid behov avvärja hot som från luften riktas mot Finland. Flygvapnet följer med den militära utvecklingen i Finlands närområden och globala trender inom luftförsvaret genom att jämföra sin egen prestationsförmåga med förändringar i verksamhetsförutsättningarna. Utgående från dessa analyser fastställs vilka åtgärder som ska vidtas för att upprätthålla och utveckla luftförsvarets kapacitet under kommande årtionden.
Till de mest omfattande projekt som genomförts för att upprätthålla och utveckla luftförsvarets kapacitet hör uppgraderingarna av Hornetjaktplanen med många funktioner under åren 2006 - 2016.
Finlands nästä multirolljaktplan är Lockheed Martin F-35A Lightning. F-35-materielet ska ersätta Hornet-materielens kapacitet under åren 2025–2030 och Hornet-materielen tas ur bruk stegvis, parallellt med ibruktagandet av F-35.
De första finska F-35-jaktplanen tas i bruk av flygvapnet 2025 som en del av den utbildning för finländsk personal som ordnas i Förenta staterna. De första F-35-modellerna levereras till Finland 2026. F-35 uppnår full operativ förmåga senast i slutet av år 2030.
Läs mer om F-35-projektet: F-35-projektet - prestationsförmåga för hela försvarssystemet
Uppgraderingarna av Hornetjaktplanen (MLU 1 och 2)
Det finländska luftförsvarets viktigaste beståndsdel utgörs av Boeing F/A-18 C/D Hornetjaktplan med många funktioner. Hornetjaktplanen togs i bruk vid flygvapnet från och med år 1995 och sedan dess har deras prestanda kontinuerligt upprätthållits och utvecklats under plantypens hela livscykel. Detta innebär att de i förhållande till verksamhetsmiljön uppnår sin topprestation efter mitten av 2010-talet.
Statsrådet fattade 1992 beslut om att anskaffa Hornetplanen och de levererades till flygvapnet mellan 1995 och 2000. Anskaffningen innebar att flygvapnet övergick från de redan föråldrade MiG- och Draken-jaktplanen till moderna jaktplan som till sin prestanda representerade den internationella toppen.
Jaktplan med många funktioner utgör kärnkapaciteten i luftförsvaret och eftersom det rör sig om omfattande, komplicerade och dyra helheter är det viktigt att de kan prestera i en föränderlig och i utveckling stadd hotmiljö under flera årtionden.
Redan då man planerade Hornetanskaffningarna stod klart att de nya jaktplanen med många funktioner skulle vara i flygvapnets tjänst fram till slutet av 2020-talet, vilket skulle innebära att 1990-talets teknologi hunnit bli föråldrad.
Alltså gjorde man redan då Hornetplanen togs i bruk upp en anskaffningsplan för uppgraderingar av jaktplanen samt kostnadskalkyler för jaktplanens hela 30-åriga användningstid.
Riktlinjer för Hornetplanens utveckling har även gjorts upp i flera av statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelser för 1990- och 2000-talet samt i försvarsmaktens undersökning om slagförmåga som publicerades år 2004. I dem förutsattes att Hornetplanens luftstridsförmåga uppgraderas för avvärjningsuppgifter vid anfall från luften och för att motsvara verksamhetsförutsättningarna. Dessutom förpliktades flygvapnet att skapa förmåga för Hornetplanen att använda precisionsvapen med lång räckvidd och markmålskapacitet.
Att skapa den nya förmågan ingår i arbetet med att utveckla försvarsmaktens helhetskapacitet för lång verkan, som gör det möjligt för flygvapnet att med träffsäker och snabb vapenverkan med lång räckvidd stöda för alla försvarsgrenar gemensamma operationer som är centrala inom den moderna krigföringen. Detta förstärker även flygvapnets roll som beskyddare av försvarsgrenarnas verksamhet och samhällets vitala funktioner.
Hornetplanens prestanda har under den tid som plantypen använts systematiskt underhållits, genom såväl omfattande som lite mindre uppgraderingar. På uppdrag av flygvapnet har Hornettillverkaren Boeing, amerikanska marinen som har planerat uppgraderingsarbetena och levererat material, samt försvarsindustrikoncernen Patria, som ansvarar för det tekniska underhållet av flygvapnets Hornetplan, deltagit i uppgraderingsarbetet.
Hornetplanens mest omfattande ändrings- och moderniseringsarbeten har delats in i två uppgraderingar, MLU 1 (Mid-Life Upgrade) som genomfördes under åren 2004 - 2010 och MLU 2 som genomfördes 2010 - 2016.
Under MLU 1 låg tyngdpunkten på att upprätthålla och utveckla jaktplanens luftstridsförmåga så att Hornetplanens avvärjningsförmåga bibehålls på en god nivå i förhållande till flygvapnets verksamhetsförutsättningar.
I samband med MLU 1 utrustades Hornetplanen med bl. a. hjälmsiktet JHMCS (Joint Helmet Mounted Cueing System) som förbättrar närstridsförmågan och moderna värmesökande AIM-9X-robotar som motsvarar de system som flygvapnen i Finlands närområde redan har använt i omkring ett decennium. Vid MLU 1 gjordes också uppdateringar som förbättrar Hornetpiloternas situationsmedvetenhet och samarbetsförmåga.
Då tekniken uppdateras måste även personalens kunskaper uppdateras. I samband med MLU-uppgraderingarna har flygvapnets piloter och flygtekniska personal fått utbildning i hur de nya vapensystemen fungerar. Bild: MInna Piirainen / ilmavoimat
Det viktigaste delområdet vid den andra uppgraderingen, MLU 2, var att anskaffa vapensystem med markmålskapacitet och integrera dem i Hornetplanen. På sätt och vis innebär detta att man tar i bruk hela Hornetplanets prestanda eftersom det rör sig om ett i USA framställt jaktplan med många funktioner som är planerat för att ha mångsidig luftstrids- och markmålskapacitet.
Kombinationen av Hornetplanens markmålsvapen har valts så att de så kostnadseffektivt som möjligt uppfyller kraven för olika uppgifter. Markmålskapaciteten består av styrbara precisionsbomber med kort räckvidd, markmålsvapen med medellång räckvidd samt markmålsrobotar med lång räckvidd. För målsökning utrustas Hornetplanen med en elektrooptisk LITENING-spaningskapsel.
Vid MLU 2 uppgraderades också Hornetplanets luftstridsförmåga ytterligare och egenskydds-, radio- och dataöverföringssystemen förnyades. En målsättning är att utveckla flygplanens internationella samverkansförmåga och förmåga att fungera tillsammans med flygtrafikorganen inom den civila luftfarten. Uppgraderingarna förbättrar även underhållssäkerheten och kostnadseffektiviteten.
För att kunna säkerställa att Hornetplanen kan användas ända till slutet av sin livscykel förstärkte man i samband med MLU 2 även konstruktioner och anskaffade bytes- och reservdelar. Vid uppgraderingarna och materialanskaffningarna uppnåddes betydande synergifördelar genom att samarbeta med andra länder som använder sig av Hornetplan.
I och med att uppgraderingen MLU 2 slutförts kan man konstatera att Hornetplanens prestanda nu proportionellt sett har nått höjdpunkten av sin livscykel i förhållande till sin internationella verksamhetsmiljö. Tack vare uppgraderingarna kommer Hornetplanens prestanda att kunna hållas på en tillräcklig nivå ända fram till 2020-talet, då de ersätts av modernare multifunktionella jaktplan. Uppgraderingarna gör det dock inte möjligt att ytterligare förlänga Hornetplanens livslängd eftersom det inte längre är möjligt att kostnadseffektivt utveckla planens prestanda så att de skulle motsvara den teknologiska utvecklingen inom luftkrigföring under kommande decennier.
Nu när Hornetplanen är i mitten av sin planerade livslängd inom flygvapnet, kan man konstatera att utvecklingsprogrammet som genomfördes i början av 1990-talet har framskridit i enlighet med anskaffningsplanen för Hornetjaktplanen.
| Hornetplanens MLU 1-uppgradering (2006–10): |
|
| Hornetplanens MLU 2-uppgradering (2012–16): |
|
Hankkeet
En översikt över F-35-projektets nuläge
Generalmajor Juha-Pekka Keränen berättar om F-35-projektets nuläge och om målsättningen för ibruktagandet av prestationsförmågan inom den närmaste framtiden.
Läs mer