Från flygreservofficerskurs till F-35-jaktplanets cockpit

En betydande förändring är på väg i Flygvapnet mot slutet av årtiondet, när F-35-jaktplanen tas stegvis i bruk vid sidan av Hornet-jaktplanen och Hornet-materielen tas ur bruk senast i slutet av år 2030. Övergången från fjärde generationens jaktplan till femte generationens jaktplan påverkar även Flygvapnets flygutbildning.

Flygreservofficerskurs eller LENTORUK på finska är ett intressant sätt att fullgöra värnplikt eller frivillig militärtjänst för kvinnor, för under kursen får man undervisning om flygteori samt flygundervisning med ett propellerplan. Flygreservofficerskursen inleder även banan som jaktplanspilot inom Flygvapnet.

Flygvapnets utbildningsbana är bekant för kapten Joonas Saukko, som tjänstgör i Luftkrigsskolan i Tikkakoski. Kapten Saukko är chef för 4:e flyggrupp vid Jaktplansdivision 41 och arbetar med inledande flygträning, dvs. utbildar eleverna på flygreservofficerskursen. Saukko fungerar även som flyglärare i luftstrid för Hawk-jetskolplan.

För närvarande är flygreservofficerskurs nummer 98 på gång i Luftkrigsskolan. Nya flygreservofficerare, eller ”lentorukkilainen” på finsk slang, utexamineras från kursen nästa sommar. En del av dem fortsätter med Flygvapnets flygarutbildning och en del överförs till reserven med oförglömliga minnen från tjänstgöringstiden.

Flygreservofficerskursen som startpunkt

En uppbådspliktig finsk medborgare eller kvinna som söker till frivillig militärtjänst, som har fyllt 18 år före flygreservofficerskursens början eller är högst 22 år gammal det år då kursen inleds, kan söka till flygreservofficerskursen. Man ska söka till kursen genom ansökan till specialtrupper och kursen har vissa inträdeskrav samt urvalsprov. Om man efter ansökningsfasen får ett antagningsbrev, har man framför sig 347 dygns beväringstjänst i Luftkrigsskolan i Tikkakoski, nära Jyväskylä.

Flygreservofficerskursen ordnas en gång per år med början i juli.

– Beväringarna, som sökt sig till flygreservofficerskursen, börjar sin tjänstgöring på samma sätt som alla andra beväringar, dvs. med att lära sig soldatens grundläggande färdigheter under rekrytskedet. Under hösten börjar flygteoriskedet, dvs. teoriundervisning om (militär)luftfart, berättar kapten Saukko.

Flygvapnets flygträning börjar med inledande träning, där man efter teoriundervisningen övergår till träning i flygsimulator. Tack vare simulatorträningen lär man sig grunderna för styrningen av flygplanet och när man tar sig till luften är flygningens grundteknik redan bekant.
 

– Minst fyra första flygningar övas i simulatorn innan man börjar flygningarna med ett riktigt flygplan. På detta sätt kan man försäkra sig om att man i princip klarar sig med styrandet av flygplanet, när grunderna för styrningen är bekanta, förklarar Saukko.

Vid årsskiftet, ca ett halvt år efter beväringstjänstens början, börjar skedet som flera beväringar har väntat mest: flygträningen.

I flygträningen används Grob G 115E-skoflyglplan. Grob är ett propellerplan, vars flygegenskaper lämpar sig bra för inledande flygträning.

– I början flyger man grundläggande träningsflygningar, navigeringsflygningar, instrumentflygningar samt konstflygningar mot slutet av mot slutet av träningen. Detta är i praktiken första steget, där man börjar med alla elever, berättar Saukko.

Under träningsflygningarna övar man kontrollen av flygplanet från start till landning. Under navigeringsflygningarna lär man sig orientera med hjälp av landmärken, kartor och digitala system. Syftet med instrumentflygningarna är att lära sig flyga med hjälp av informationen på planets skärmar i förhållanden där sikten är dålig. Konstflygträningen är grunden för senare faser i Flygvapnets stridspilotutbildning, när man lär sig manöver som man behöver i luftstrid.

Kandidatexamen i Kadettskolan

Om beväringen som genomgått flygreservofficerskursen inte har fått tillräckligt med ”G-vitamin” och önskar bli pilot i Flygvapnet, ska han eller hon söka till Försvarshögskolan i gemensam ansökan. Kandidatexamen i Försvarshögskolan, eller mer familjärt Kadettskolan eller ”Kadis” tar tre år.

Flygundervisningen för Flygvapnets kadetter fortsätter med Grob jämsides med teoriundervisning. Under de två första åren lär man sig förbandsflygning vid sidan av de ovannämnda kunskaperna. Dessutom framskrider man från flygningens baskunskaper till grunderna i taktisk verksamhet inom militär luftfart.

Under det tredje och sista studieåret framskrider Flygvapnets kadetter till typutbildning av jetskolflygplan, alltså från Grob-skolflygplan till Hawk Mk 51 och Mk 66-jetskolflygplan.

– Med Hawk-jetskolflygplan börjar man likaså med träningsflygningar och lär sig flyga planet och kontrollera det, och därefter övergår man till den taktiska fasen, berättar kapten Saukko.

Efter tre års kandidatstudier utexamineras kadetterna, de befordras till löjtnanter och börjar arbeta i Försvarsmakten som nyblivna officerare. Kadetterna som ska bli piloter i Flygvapnet fortsätter direkt till magisterstudier efter kandidatstudierna. Magisterexamen omfattar såväl akademiska studier som flygträning.

Flygträningen fortsätter med Hawk-träningens taktiska fas under magisterstudierna. Under den taktiska fasen lär man sig flyga jetskolflygplanen i alla väder- och ljusförhållanden samt utmanande förhållanden där man ska iaktta hotet från motståndaren och andra flygplan i luften. Under den taktiska fasen försöker man nå varje flyguppdrags mål oberoende på flygförhållanden och hotnivån.   

Sammantaget flyger man tre år med Hawk i enlighet med det nuvarande utbildningsprogrammet och därefter börjar flygningarna med multirolljaktplan. 

Som magister till jaktplanets cockpit

När man har flugit tre år med Grob-skolflygplan och tre år med Hawk-jetskolflygplan, når man målet, dvs. multirolljaktplanmaterielen. De nuvarande elever på flygreservofficerskursen kommer förmodligen att flyga med F-35-jaktplan direkt efter Hawk, om de beslutar fortsätta med Flygvapnets pilotutbildning.

Om till exempel en elev på den nu pågående flygreservofficerskursen skulle bli antagen till Försvarshögskolan som Flygvapnets pilotelev i vårens gemensamma ansökan och börja studierna i höst, skulle han eller hon hösten 2026 vara en kadett i tredje årskurs, som ska börja flyga med Hawk-materiel. 

Om studierna och utbildningen fortskrider enligt planerna, skulle han eller hon vara mogen för jaktplansfasen vid samma tid som ibruktagandet av F-35 är på full gång. De första F-35-jaktplanen anländer till Finland och Lapplands flygflottilj år 2026 och den nuvarande F/A-18-materielen är i bruk till slutet av år 2030. Under övergångstiden opererar Flygvapnet med både fjärde och femte generationens jaktplan.

Simulatorernas roll i utbildningen växer

Flygsimulatorer används i Flygvapnets pilotutbildning på ett effektivt och mångsidigt sätt redan från början av flygträningen. I simulatorn lär man sig grunderna för flygningen med planet innan man tar sig till luften med ett riktigt flygplan. Förutom grundkunskaperna kan man öva krävande manövrar och flyguppdrag i simulatorn, vilket möjliggör att man kan börja med mer krävande träning i ett riktigt flygplan. Man övar i simulatorn i varje skede av flygträningen innan man övergår till ny typ av träning eller mer krävande flygmateriel eller något nytt införs i flyguppdragen.

Ju längre Flygvapnets pilotutbildning framskrider, desto mångsidigare är även simulatorerna.

– På Hawk-sidan är simulatorvärlden mångsidigare och där kan man även införa LVC-element, dvs. att vid sidan av riktiga flygplan skapa virtuella och konstruktiva mål och strida mot dem, berättar kapten Saukko.

LVC (Live, Virtual, Constructive) betyder, att man i samma flyguppdrag kan operera både med riktiga flygplan, simulatorer och flygplan och andra element, som skapats i uppdragsmiljön. LVC-element kan skapas på den egna sidan såväl som på motståndarens sida, vilket möjliggör övandet av omfattande och mångsidiga flyguppdrag och luftoperationer på ett kostnadseffektivt sätt, när alla flygplan inte är i luften på riktigt.

Simulatorernas betydelse i flygträningen kommer att växa, när Flygvapnet övergår från Hornet-materielen till F-35-jaktplan. Eftersom simulatorerna och konstruktiva element i LVC-nätet inte är synliga till utomstående, kan man i LVC-miljön med F-35-jaktplan öva även sådana uppdrag som man vill hålla hemliga för utomstående. Dessutom är F-35-jaktplan ensitsig och därför är den första flygningen med F-35 den första ensamflygningen på samma gång.

F-35-eran beaktas i utbildningen

Femte generationens jaktplan F-35 medför teknologiska skillnader när man jämför med fjärde generationens F/A-18-jaktplan. F-35 är ett modernt och mjukvarucentrerat jaktplan, dvs. intresse för informationsteknologi är till nytta när man lär sig användningen av F-35.

F-35-jaktplan är teknologiskt avancerat även tack vare bl.a. dess effektiva sensorfusion. Sensorfusion betyder, att F-35 samlar in mängder av data med hjälp av sina sensorer, som t.ex. radarapparater, och fusionerar dvs. sammanslår och sammanfattar data, och uppvisar datasammanfattningen för piloten på cockpitens skärmar och på hjälmens visir. Informationen som jaktplanet samlar in och uppvisar, skapar lägersbild för piloten och understöder hans eller hennes beslutsfattande. Avsikten har varit att göra den mekaniska kontrollen av F-35 så lätt, att piloten har bättre möjligheter än tidigare att koncentrera sig på att utnyttja den mångsidiga informationen som planet erbjuder i genomförandet av flyguppdraget. 

Flygvapnets utbildningssystem har redan anpassats för F-35-eran. Man strävar efter att redan i den inledande flygträningen samt i typutbildningen med jetskolflygplan introducera element som behövs när man flyger med F-35-jaktplan. I utbildningen har man försökt införa sådana tekniska lösningar, som liknar flygningen med F-35. Till exempel med simulerade vapen och radar kan man öva luftstrid som sker utom synhåll, vilket är en av de viktigaste uppgifterna för jaktplanen.

Den relativt modernt utrustade cockpiten av Grob-skolflygplan med en antydan om F-35 är ett annat exempel på förberedelse för F-35-eran. Till exempel är en del av skärmarna i cockpiten pekskärmar, vilket inte är speciellt vanligt i andra propellerplan jämfört med Grob. Den moderna cockpiten med sina skärmar ger en skymt av hurdan F-35 kommer att vara. Cockpiten av F-35 består för det mesta av pekskärmar, där piloten kan välja vilken information han eller hon vill se utifrån vilken information som är väsentligt för flyguppdraget. 

Dessutom har man introducerat mer tänkande om omfattande uppdrag i Flygvapnets flygutbildning, vilket har sitt ursprung i det breda uppdragsområdet av F-35. Med F-35 kan man utföra flera mångsidiga uppdragstyper, varav de väsentligaste är luftstrid, deltagande i mark- och sjöstrid, fjärrpåverkan dvs. skjutning av mål på långt håll samt spaning och delning av lägesbild. Sensorerna av F-35, t.ex. olika radarsystem, kan samla in och sammanslå mycket information om verksamhetsmiljön, som även Armen och Marinen kan utnyttja. Som en ny prestationsförmåga för Flygvapnet har F-35 även förmågan till elektronisk påverkan, vilket betyder t.ex. störning av motståndarens radarapparater så, att de inte kan fungera normalt.

– Om man tänker på ett internationellt sätt, är Flygvapnets flygträning på en riktigt högklassig nivå och vi gör ett bra arbete redan från början. Banan från flygreservofficerskurs till F-35-pilot är riktigt krävande och mångsidig. Inlärningskurvan är brant, men kan klaras. Vi lärare gör allt vi kan, att varje individ som kommer hit, blir den bästa möjliga piloten, sammanfattar Saukko.

Intresserad av karriär som pilot i Flygvapnet? Läs mer i: Piloterna - Intti.fi