En översikt över F-35-projektets nuläge

Året drar sig mot sitt slut och flygvapnet får en ny kommendör vid månadsskiftet. I denna artikel berättar kommendören för flygvapnet, generalmajor Juha-Pekka Keränen om F-35-projektets nuläge och om målsättningen för ibruktagandet av prestationsförmågan inom den närmaste framtiden.

F-35-projektet, som är av stor vikt ur Försvarsmaktens synvinkel, har fortskridit smidigt under innevarande år. De första F-35A-jaktplanen är under tillverkning hos Lockheed Martin och dess partnerföretag, infrastrukturen byggs och Försvarsmakten har fått befogenhet att komplettera beväpningen med bland annat JASSM-ER- och AARGM-ER-robotar.

Under hösten 2025 påbörjas grundutbildningen för den finska F-35-personalen med teori- och simulatorutbildning i Eglin, Florida i USA. Finlands första F-35A-jaktplan JF-501 (Joint Fighter) överlåtas till flygvapnet i en rollout-ceremoni på senhösten 2025. Därefter tar flygvapnet i bruk de första planen för F-35-utbildningens praktiska del i Ebbing flygbas i Arkansas. Avsikten är att använda de åtta första jaktplanen i flygträningen allteftersom de blir färdiga från produktionslinjen.

I Finland ses de första F-35-jaktplanen mot slutet av år 2026. Då börjar flygvapnet utbildningen här hemma, när personalen som fått grundutbildningen i USA börjar omskola personalen till användningen av F-35-systemet i Finland. Full prestationsförmåga uppnås mot slutet av år 2030.

Kommendören för flygvapnet, generalmajor Juha-Pekka Keränen anser att ibruktagandet av F-35-prestationsförmåga fortskrider bra just nu.

– F-35-projektet har i sin helhet framskridit enligt tidsplanen. Jag ser inga nämnvärda hinder gällande projektet; i stor skala går det bra och jag är nöjd med hur projektet fortskrider.

Tidsplanen för F-35-prestationsförmågans ibruktagande hålls noga under uppsikt i flygvapnet.

– Övergångstiden från Hornet till F-35 är mycket kort och vi kan inte unna oss att bli efter i tidsplanen, som är ganska intensiv och ambitiös. Målet är att F-35 är krigsduglig i Lapplands flygflottilj år 2028  och att man då inte mer flyger med Hornet där. Om ibruktagandet skulle uppskjutas med till exempel ett eller två år, skulle vi inte uppnå operativ prestationsförmåga i tid och skulle vara tvungna att grubbla vad vi ska göra med Hornet-jaktplanen. För mig verkar det dock som att risken med tidsplanen inte kommer att realiseras, och det är bra. Jag har lovat kommendören för försvarsmakten att vi uppnår målen i tid.

Flygvapnets flygbaser förbereds för F-35-opererande

Försvarsmakten förbereder sig på att operera med F-35 genom att utarbeta preciserande operativa planer och planer på ibruktagandet samt genom byggnads- och ombyggnadsarbeten i flygvapnets baser. Utvecklingsarbeten i anslutning till ibruktagandet av prestationsförmågan är på gång i var och en flygvapnets baser.

I anslutning till F-35 byggs bland annat skydds-, underhålls-, utbildnings- och lagerlokaliteter samt trafikområden och flygplatskonstruktioner i baserna. Dessutom byggs flygvapnets ledningslokaler om i den utsträckning att de motsvarar F-35-verksamhetens operativa och säkerhetskrav. Inom luftfartsindustrin genomförs ändringar som underhållssäkerheten kräver. Målet är att uppdatera lokaliteterna så att de uppfyller 2030-talets säkerhetskrav. Flygvapnet opererar i samma lokaliteter även i undantagsförhållanden och vid behov ska man även förbereda sig på en långvarig kris.

Hittills har det i flygvapnets baser byggts konstruktioner, gjorts sprängningsarbeten och plattreparationer samt installerats bromsvajersystem i anslutning till F-35-verksamhet. Utöver dessa fortsätter byggandet av nya lokaler och konstruktioner. Även nödvändiga ombyggnads- och byggnadsarbeten på områdena utförs.

Kommendören för flygvapnet betonar betydelsen av att hålla tidsplanen även när det gäller byggandet av infrastrukturen här hemma.

– Det är kritiskt för oss att F-35-infrat, som byggs i flygvapnets baser, blir färdig i tid, så att vi kan ta i bruk prestationsförmågan inom den planerade tidsramen. Vårt mål är att simulatorutrymmen i Lapplands flygflottilj är färdiga i början av hösten 2026 så att vi kan börja simulatorträningen strax efter semesterperioden.

Orsakerna bakom byggnads- och ombyggnadsarbeten är

• Flygvapnets operativa behov: Genom byggandet och ombyggandet av infrat stärks stridståligheten i flygvapnets baser. Förbättringar som görs i flygbaserna, F-35 infraprojekter inkluderade, möjliggör opererande med F-35-materiel i enlighet med flygvapnets planer och spridda stridssätt. Möjligheten att vid behov placera alla F-35-jaktplan i skyddsutrymmen förstärker flygvapnets stridstålighet. Dessutom utplaceras all kritisk verksamhet i skyddade utrymmen.
• Nationella krav på underhållssäkerhet: Inom F-35-projektet stöds materielens nationella underhållssäkerhet genom att skapa förmågan att reparera planen i hemlandet samt nationella reservdelsreserver för undantagsförhållanden.
• F-35-programmets säkerhetskrav: Det multinationella F-35-programmet har vissa krav på både fysisk säkerhet och datasäkerhet som syftar till att trygga operationssäkerheten hos alla uppgiften i alla förhållanden. Som en del av F-35-användargemenskapen följer flygvapnet alla tillhörande säkerhetsåtgärder, som framträder t.ex. som nya säkerhetskrav för lokaler och för vem som över huvud taget har tillgång till specifik F-35 data. Åtgärderna kan i praktiken vara förknippade med övervakningen och bevakningen av baser och lokaler, planeringen av lokaler och konstruktioner samt informationssystemen som används.
• Behov för fysiskt utrymme: F-35A skiljer sig från F/A-18-jaktplanet t.ex. så att vingspetsarna inte är uppfällbara. På grund av detta behöver man till exempel mer utrymme på underhållsplatserna. F-35 är även litet tyngre än F/A-18 och därför ska bärförmågan av konstruktionerna i en del av lokalerna förstärkas.

När planeringen av byggandet av F-35-infrat har fortskridit, har även behoven och kostnaderna blivit mera precisa, och man har blivit tvungen att utöka den ursprungliga byggbudgeten. Kostnadsberäkningarna har förändrats under projektets verkställande.

– Bland annat inflationen och förändringen av realpriserna har påverkat kostnaderna. Råvarupriserna har till exempel stigit under de senaste åren, dessutom har några preciseringar gällande infrastrukturen uppkommit i F-35-projektet. Byggkostnaderna har stigit och vi har varit tvungna att anpassa planerna därefter. F-35-infrastrukturens ökade byggkostnader ska täckas inom projektets totalbudget och därför håller vi ett öga på prisutvecklingen och anpassar lokalerna vid behov. Vi granskar saken i första hand ur säkerhetssynpunkt och om vi är tvungna att göra nedskärningar gällande byrå- och personalutrymmen, försämrar det i värsta fall personalens trivsel och arbetsmotivation. 

Prestationsförmåga övas redan inom Försvarsmakten

Integrationen av F-35 i försvarssystemet förs framåt under ledning av Huvudstaben som en del av Försvarsmaktens strategiska planering. Integrationen syns inom organisationen som behov för noggrannare krav på den strategiska planeringen. Ett exempel på  detta är de förändringar som ska göras i försvarsmaktens ledningssystem för att F-35-systemet kan operera tillsammans med arméns och marinens system.

Integrationen syns även i försvarsgrenarnas gemensamma övningar, där man testar flygvapnets, arméns och marinens gemensamma strid. I augusti ordnade Satakunta flygflottilj till exempel en Joint Fires Event-övning, där försvarsgrenarna tillsammans övade eldanvändning och amerikanska och norska F-35A-jaktplan anvisade simulerade mål för Hornet-planen och arméns och marinens vapensystem.

– I sådana här övningar anvisar F-35 målpunkten för t.ex. arméns tunga raketkastare och samtidigt avfyrar Hornet-planet JASSM-robotarna och båda påverkar målet samtidigt. Vi har fått mycket positivt gensvar på dessa övningar från våra bundsförvanter.

F-35-systemet kan sammanslå data som det samlat in med hjälp av sina sensorer och dela data med alla försvarsgrenar. Den förbättrade förmågan till situationsmedvetenhet förbättrar de olika vapenslagens strid, när underrättelsedata kan delas ut och målen anvisas i realtid, vilket är essentiellt när man inom minuter eller även sekunder ska besluta om vilken eller vilka vapensystem ska använda eld mot det valda målet.

– För underrättelsedatas del är det väsentligt att vi kan utnyttja de mängder av information som F-35 samlar in med hjälp av sina mångsidiga sensorer på ett sätt som kommer hela försvarssystemet till nytta. Det viktigaste är att information utbyts i realtid och senare kan datamassan utnyttjas för spaningsändamål.

F-35-planets opererande med armén och marinen kan delvis övas i simulatormiljön. Satakunta flygflottilj har under hösten mottagit F-35 FENIX -flygsimulatorer, som kan kopplas till essentiella nationella samt Natos simuleringsmiljöer. Det är väsentligt, att systemen som deltar i striden tillsammans, som t.ex. luftvärn, fartygen och tunga raketkastare, i framtiden kan öva i realtid även i virtuella miljöer. I olika F-35-simuleringsmiljöer kan man bilda nätverk med bundsförvanterna och således öva de olika vapenslagens eldanvändning igenom hela kedjan i samma simulerade scenario. I och med ibruktagandet av F-35-systemet kommer simulatorutbildningens och- träningens del att ökas.

– F-35-simulatorerna är avancerade och träning i simulator kommer att ökas. Simulatorträningens betydelse kommer att vara större jämfört med den nuvarande Hornet-materielen. Ibruktagandet av FENIX-simulatorerna är inte färdigt ännu, men man har redan kunnat testa och träna.

Nya uppgifter för flygvapnet

Förutom att F-35 deltar i försvarsgrenarnas gemensamma strid, är det även ett mångsidigt vapensystem i sig. Inom jaktförsvaret utrustas flygplanen i enlighet med uppgiftstypen, dock så att förmågan till luftstrid är alltid med, och annan beväpning, som anskaffas för F-35, möjliggör användningen av såväl glidbomber som robotar med lång räckvidd. I och med F-35 kommer flygvapnets urval av uppgiftstyp att utvidgas.

– Uppgiftsområdet av flygvapnets jaktplan kommer att utvidgas jämfört med det nuvarande läget. Ett nytt element i beväpningen för F-35s del är till exempel uppkopplade glidbomber. Prestationsförmågan av F-35 är väsentligt bättre än Hornets gällande alla uppgiftstyper och speciellt när det gäller eldanvändning mot rörande mål, upptäckande av avfyrning av ballistiska missiler samt bekämpning av kryssningsrobotar.

En betydande förändring i övergången från F/A-18-materiel till F-35 är bättre lägesuppfattning som större mängder av data och information möjliggör. F-35-planets förmåga att samla in, sammanfatta och dela ut information i realtid är mångsidigare än F/A-18-materielens och kommer troligtvis påverka rollerna inom jaktplansgruppen. I fortsättningen ska varje pilot i jaktplansgruppen vara i stånd till flera roller. 

– I utbildningen beaktas t.ex. att gruppens rolluppdelning ska vara mer flexibel än nuförtiden. Rollerna kan växlas i högt tempo: ett plan sköter störning, ett annat skjuter, det tredje skjuter i luften, mot marken och sjön och så vidare. Situationen omvandlas snabbt och kräver mer omfattande kunnande redan från början. Varje jaktplan i gruppen ska vid behov kunna agera som taktiskt ledarflygplan.Det mera omfattande uppgiftsområdet och vapenurvalet påverkar även stödfunktionerna och den flygtekniska personalens uppgifter. Till exempel ska lyftanordningar användas mer än nuförtiden, när flygvapnets jaktplan beväpnas till stor del med handkraft.

De värnpliktigas roll i F-35-opererandet förblir relativt oförändrat, dvs. fast jaktplanstypen byts, förblir beväringars och reservisters uppgifter med flygvapnets multirollsjaktplan i stort sett desamma. De värnpliktiga ska även i framtiden utbildas till hjälpmekaniker. Planerna för omskolningen av flygvapnets reservister kommer att preciseras, men omskolningen kan genomföras till exempel i form av ett par korta repetitionsövningar för de reservister vars uppgift i undantagsförhållanden är t.ex. Hornet-hjälpmekaniker. 

– Samma princip användes med Hornet-materielen, när reservister som utbildats till MiG- och Draken-materielen omskolades till Hornet-materielen. Utgångspunkten är fortfarande att reservisternas omskolning börjas cirka ett och ett halvt år efter att utbildningen i hemlandet har startat, dvs. vid årsskiftet 2027–2028. 

Full operativ förmåga uppnås stegvis

I och med ibruktagandet av F-35-prestationsförmågan öppnar sig ca 120 nya befattningar i Försvarsmakten i alla personalgrupper, dock mest soldatbefattningar, dvs. officerare, underofficerare och specialofficerare. Nya F-35-befattningar är till exempel flygplansmekaniker samt uppgifter inom säkerhet, spaning och programvaror. Uppgifter förknippade med opererande, drift och utveckling är tillgängliga bl.a. inom uppgiftsstöd och ledningssystem. En del av befattningarna är redan tillsatta och flera kommer att utlysas i framtiden.

När de första F-35-jaktplanen kommer till Finland i slutet av år 2026, opererar flygvapnet parallellt med F/A-18- och F-35-materielen. Generalmajor Keränen anser att man då kan dra nytta av båda jaktplanstypens starka sidor. 

– Jag förväntar mig att vi kan använda även Hornet mer effektivt när vi kan dra nytta av F-35-prestationsförmågan även i Hornet-opererandet. Nu när vi är medlemmar i Nato, ska vi förstå att vi redan nu kan använda Hornet mer effektivt, när vi kan ha norska, danska, amerikanska och nederländska trupper här som stöd för oss. Detta har stor betydelse för det gör även våra Hornet-plan bättre.

Mot slutet av årtiondet får Försvarsmakten även andra nya prestationsförmågor inom luftvärnet, när marinen tar i bruk multifunktionskorvetter av Pohjanmaa-klassen och armén David’s Sling, dvs. luftvärnsrobotsystem med lång räckvidd. Förutom F-35 kommer IITVJ, eller flygvapnets integrerade system för spaning, övervakning och ledning, att vara en prestationsförmåga som utvecklas kraftigt. Detta system sammanslår till exempel övervakningsdata från de ovannämnda systemen och möjliggör eldledningen av dessa i realtid. Som namnet antyder kommer IITVJ-systemet att förstärka prestationsförmågan inom spaning, övervakning och ledning.

Ibruktagandet av F-35-prestationsförmågan fortskrider stegvis.

– Vi går framåt steg för steg: Målet för de följande tre åren är, att F-35 uppnår initial operativ förmåga i början av år 2028. Detta mål består av flera mellansteg. Och från 2028 framåt är målet för de nästa tre åren att uppnå full operativ förmåga. 

Uppdateringar av beväpning och prestanda av F-35 i sikte

Anskaffningen av beväpning för F-35 sträcker sig över flera år, för att försvarsmakten ska ha möjlighet att anskaffa de senaste versionerna av olika vapentyper. Som den senaste anskaffning befullmäktigade försvarsminister Antti Häkkänen i oktober försvarsmakten att anskaffa AARGM-ER-antiradarrobotar.

– I praktiken har vi gjort upphandlingsbesluten om de vapentyper som ska anskaffas. Gällande F-35-anskaffningar har vi tack vare Design-to-Cost -modellen möjligheten att göra de sista upphandlingarna ända till år 2035. Vi kan alltså komplettera vapenhelheten ända till år 2035 med till exempel uppdaterade versioner av de valda vapentyperna. De pengar som blir över från budgeten, används för vapenanskaffningar, Keränen säger. 

Finlands F-35-multirollsjaktplanen framställs i produktionspartier 17–22 som Block 4-version. Detta är jaktplanets systemuppdateringens version 3, eller så kallad TR-3-konfiguration (Technology Refresh).

– Utvecklingen av det multinationella F-35-programmets Block 4-version TR-3 och tillhörande programversioner har dragit ut på tiden något och på grund av detta kommer några av Finlands F-35-jaktplan att kräva uppdateringar, så kallade eftermodifieringar. I och med eftermodifieringarna uppdateras Finlands hela F-35-flotta till Block 4-version för vissa fysiska delars och systemuppdateringarnas del. Block 4-versionen är den som Finland ingått leveransavtalet om. Eftermodifieringarna har planlagts till 2030-talet.

Flygvapnet ska använda F-35-prestationsförmågan ända till 2060-talet. Jaktplanet ska uppgraderas och utvecklas under dess livscykel. Hornet-materielen har genomgått två livscykeluppgraderingar (Mid-life Upgrade, MLU). Uppgraderingarna tryggar materielens relevans jämfört med hotet i verksamhetsmiljön under materielens planerade livslängd. När det gäller F-35 kan man vänta sig regelbundna mindre uppdateringar samt större uppgraderingar ca varje tionde år.

– Hornet-materielen genomgick två livscykeluppgraderingar och flera systemuppdateringar. Vad gäller F-35 är utvecklingen och uppdateringen av systemet snarare fortgående, dvs. inte en likadan stor uppgradering utan någonting hela tiden. Man kan säga att en gång per årtiondet får F-35 någon större uppgradering såsom nya delar: skärmar, skärmstyrenheter, datorer, anordningar som t.ex. varningssystem förknippad med egenskydd. För dessa livscykeluppdateringar har man ur F-35-budgeten reserverat två miljarder euro räknat enligt 2021 års valutakurs.

Nato, F-35-användargemenskap och de nordiska länderna

Kommendören för flygvapnet anser att F-35-användargemenskapen förstärker förmågan till avskräckning hos Nato och de europeiska länderna. För närvarande hör Storbritannien, Italien, Nederländerna, Danmark, Norge, Belgien, Polen, Schweiz, Tyskland, Tjeckien, Grekland och som nyaste medlem Rumänien av de europeisk länderna till F-35-användargemenskapen, de är alltså länder som opererar F-35-jaktplan eller har ingått leveransavtal för dem.

Nato, F-35-användargemenskapen och de nordiska länderna har djupa gemensamma intressen. Ett aktuellt tema i Nato och de nordiska länderna är förmågan till cross-servicing, dvs. ett koncept där jaktplansmaterielen från olika länderna kan stödja sig på baserna utanför sitt eget land.

– F-35-användargemeskapen har en stark vilja att befrämja cross-servicing. Och detta gäller inte endast F-35-användargemeskapen, för inom Nato finns det ett stort intresse för att cross-servicing möjliggörs mellan olika materieltyper. Praktisk utbildning och träning har redan genomförts i flygvapnet, när tyskarna besökte Rovaniemi med sina Eurofighters under Baana 24-övningen nu på hösten ja finländarna lärde sig att tanka planen. Konceptet har alltså redan testats i praktiken.

Samarbetet med F-35-användargemenskapen blev djupare redan när de första leveransavtalen underskrevs, när Keränen på våren 2022 för första gången deltog mötet mellan kommendörer för F-35-länders flygvapen. Keränen berättar, att han har diskuterat flera gånger om lessons identified and lessons learned med de andra kommendörerna. Informationsutbytet har varit öppet och finländarna har fått tips för F-35-opererande från de länder där materielen redan är i bruk.

– Observeringar om F-35-opererande har verkligen delats öppet i användargemenskapen. Informationsutbytet är utmärkt och vi får tips för planeringen av vårt eget opererande. Det är väldigt fint att vi får vara med i denna gemenskap.

Även det nordiska samarbetet har varit synligt i flygvapnet på ett konkret sätt bl.a. när det gäller utbildning. Tre flygelever och en flyglärare från Norge har verkat i Luftkrigsskolan från och med hösten 2023. Kommendören för flygvapnet önskar att utbildningssamarbetet ska fortsätta. Man har även förväntningar på en viss slags mätning av utbildningens nivå: när de norska eleverna efter Hawk-utbildningen fortsätter till F-35-utbildningen i USA i enlighet med kungliga norska flygvapnets utbildningsprogram, får man se hur deras kunnande kan jämföras med de norska elevers som utbildats i Förenta staterna. 

– Det finaste i att utbilda norska flygelever i Finland och Förenta staterna är att de lär sig känna piloter från flera länder. Det knyts nya vänskapsband, som möjliggör smidigt samarbete både nu och senare under karriären.

Generalmajor Keränen berättar att i samarbetet med F-35-användarländerna kan uppskattning för det finska kunnandet upptäckas. Enligt honom har andra länders representanter talat om att de tycker att finländarna har inriktat och inriktar sig på det essentiella och med rätt slags pietet. Keränen anser också att ett tecken på  uppskattning är även viljan att samarbeta flitigt med finländarna.

– Om andra vill samarbeta med oss på en djup nivå, berättar det om att vi har klarat oss bra. Även enligt kommentarerna, som fi fått, gör vi rätta grejer. Kanske är orsaken till detta vår fötterna på jorden-inställning och det faktum att vi har tagit Rysslands hot på allvar. Vi leker inte utan försvarar detta land.

Avgående kommendör går förnöjd i reserv

Detta är generalmajor Keränens sista vecka i aktiv tjänst. Flygvapnet får en ny kommendör vid månadsskiftet: den avgående kommendören överförs till reserven och brigadgeneral Timo Herranen blir kommendör för flygvapnet. Generalmajor Keränen lämnar belåtet över kommendörsskapet för flygvapnet åt brigadgeneral Herranen. Flygvapnet är en prestationsduglig trupp med god anda och framtiden ser ljus ut. 

– Man vet ju att under officerskarriären allt har sin tid och med det kan man gott leva. Stunden för kommendörsbytet är bra just nu, när vi har en bra början på F-35-projektets startskede med utbildningsförberedelser och har integrerat oss i Natos ledningssystem. Herranen kommer under sin tid som kommendör att övervaka, att vi framskrider mot den initiala operativa förmågan enligt planerna och standardiserar den operativa AKV/AKT-verksamheten, dvs. övervakandet och tryggandet av territoriell integritet, i Nato. Allt har fortskridit enligt tidsplanerna både för F-35-projektets och Nato-integrationens del, Keränen säger.

Keränen har en lång karriär i flygvapnet bakom sig. Vilka är de viktigaste minnena från karriären?

– Först och främst det att jag blev jaktplanspilot. Den första MiG-21BIS-flygningen var oförglömlig samt Hornet-grundutbildningen i Förenta staterna i mitten av 1990-talet och början av Hornet-verksamheten i Finland förstås. Senare kom de internationella övningarna, vilket var en stor grej. Jag fick vara Finlands första Mission Commander i en övning i Nederländerna år 2001. TACEVAL (Tactical Evaluation-utvärderingsprogram för Natos NRF-beredskapsstyrka) var ett betydande fyraårsprojekt som Finland fick väldigt positivt publicitet för och uppskattning bland Nato-medlemmar. Befattningarna som chef för Luftstridscentralen, flygdivisionskommendör och kommendör för flygflottilj var en fin tid och förstås F-35-projektet där jag har varit med från och med år 2017. Jag har haft många slags intressanta uppgifter. Naturligtvis fräschast i minnet är Nato-integration och tillträde från sidobordet till samma bord med kommendörer för Nato-länders flygvapen. Dessa är några omnämnanden, men det är svårt att säga, vilken har varit höjdpunkten av min karriär. Förstås flygning med jaktplan och många intressanta uppgifter därefter. 

Erfarenheter och minnen från karriären är alltså talrika. Keränen förmodar, att han kommer att sakna arbetsgemenskapen och flygningen efter den aktiva tjänsten.

– Vår arbetsgemenskaps sociala gemenskap och täthet kommer jag säkert att sakna i den här helheten. Flygvapnet är en ganska tätt, liten grupp, där förtroendet är stort och alla känner varandra. Man har kunnat vara sin egen person, alla måste inte vara stöpta i samma form. Förstås kommer jag också att sakna flygningen. Jag ska flyga med Hornet den sista gången lördag den 30 november.

För närvarande har generalmajor Keränen inga större planer för pensionstiden.

– Jag har inte tänkt så mycket på det. Någon lätt hobby kanske. Motion och annat sådant som jag inte haft tid för.

Till slut ska man fråga Keränens åsikt om vad det nya jaktplanet ska kallas? Är det joint fighter, F-35 eller något annat som flyger vid Hornets sida?

– Hornet kallar man hela tiden för HN, så enligt min mening är JF ett relevant namn. JF och Joint Fighter är bra, för vi ser att systemet ger prestationsförmåga för hela Försvarsmakten. Det är därför JF valdes för typbeteckning för materielen. Lightning II verkar inte vara lika bra. Men var och en kan kalla det vad de vill, det är inte så noga. Man kan tala om JF, Joint Fighter eller F-35.