Hawk 40 år i Finland

Jetskolflygplanen Hawk har spelat en central roll i Flygvapnets stridspiloters taktiska flygutbildning sedan 1980-talet. Imorgon, den 16 december 2020, har det gått exakt 40 år sedan det första Hawkplanet anlände till Finland.

Flygvapnet inledde 1974 processen med att finna en ersättare för jetskolflygplanet Fouga CM 170 Magister. Fem kandidater beaktades vid valet av ersättare för Fougaplanen: brittiska Hawker Siddeley Hawk, franska Dassault-Breguet Alpha Jet, svenska Saab 105G, italienska Aermacchi MB.339 och tjeckoslovakiska Aero L-39 Albatros. 

Efter att man fått in offerterna reste en finländsk evalueringsgrupp i slutet av 1975 runt till alla tillverkarnas fabriker för att provflyga planen och bekanta sig med deras underhållssystem. Efter att gruppen som provflugit planen analyserat resultaten rekommenderade den Hawkplanen som den bästa av kandidaterna. Flygplanstypen som hade gjort sin jungfruflygning 1974 var då ännu i sin utvecklingsfas och de brister som de finländska provflygarna hade upptäckt åtgärdades i samarbete med tillverkaren. Efter förhandlingar fattades i december 1977 beslutet om att köpa in 50 stycken Hawk Mk 51-jetskolflygplan. 

I april 1977 hade Hawker Siddeley blivit en del av British Aerospace koncernen (numera BAE Systems). Affären som ingicks i december var historisk i och med att Finland var den första kunden som köpte Hawkplan på export. I enlighet med avtalet byggdes de fyra första flygplanen i Dunsfold i Storbritannien och de resterande 46 planen byggdes ihop och provflögs i Finland, på Valmetfabriken i Halli. Flygvapnets första Hawk Mk 51-plan, HW-302, flögs från Dunsfold till Björneborg den 16 december 1980 av major Paavo Janhunen och ingenjör Keijo Kokko. 

Hawkplanen ersatte gradvis Fougaplanen som Flygvapnets jetskolflygplan i och med att planen färdigställdes på Valmetfabriken. Det sista Hawk Mk 51-planet, HW-350, överläts till Flygvapnet i oktober 1985. År 1990 fattades beslut om att komplettera Flygvapnets Hawk-materiel med sju nya plan av modell Mk 51A. Det första Hawk Mk 51A-planet, HW-351, anlände till Finland från British Aerospaces fabrik i Warton i oktober 1993.
 

Tredje gången Finland köpte Hawkplan var 2007 då man fattade beslut om att köpa in 18 plan av modell Mk 66 från Schweiz. Planen var bara litet använda och i gott skick och man fick dem billigt. Priset på hela affären var bara 41 miljoner euro, vilket vid tidpunkten motsvarade priset för två stycken nya Hawkplan. 

32 stycken moderniserade Hawkplan

Numera används 32 stycken komplett moderniserade Hawkplan vars livslängd sträcker sig ända till slutet av 2030-talet. Av dem är 16 stycken av modell Mk 66, som köptes från Schweiz, sju stycken av modell Mk 51A och nio stycken ursprungliga plan av modell Mk 51. Det senaste moderniserade Hawk Mk 51-planets, HW-340, modifiering blev färdig precis i tid inför 40-årsdagen av det första Hawkplanets ankomst till Finland. Hawk-materielen underhålls och utvecklas kontinuerligt i intensivt samarbete mellan Försvarsmaktens logistikverk och Patria.

Livslängden för de Hawkplan som används har förlängts genom ett program för att förstärka konstruktionerna som säkerställer att planens skrov och vingar håller för den krävande användningen inom flygutbildningen. Under de senaste 10 åren har man vid uppgraderingen av Hawkplanen satsat på kontinuerlig utveckling av flygutbildningen. I samband med moderniseringen av cockpit har gamla analoga mätinstrument ersatts med moderna ”glascockpitar”. Hawkplanen har utrustats med bl.a. multifunktionsskärm, HUD-siktlinjesindikator samt system för positionsbestämning och uppdragsinspelare.
 

Det senaste steget på vägen i arbetet med att modernisera Hawkplanen har varit att utveckla dataöverföring, lägesmedvetenhet och hopkopplingsförmågan. Med hjälp av datalänkar kan planen i luften kopplas ihop med simulatorer som från marken deltar i samma operation. Samtidigt är det möjligt att generera simulerade mål, och andra element som gör utbildningen mer krävande, på skärmen i cockpit på plan som är i luften. Detta gör att man med Hawkplanen kan öva mer effektivt än tidigare och också utom synkontakt (beyond visual range, BVR), vilket blir allt mer centralt inom realistisk modern luftkrigföring och som utmanar pilotens lägesmedvetenhet.

Utbildningsmiljön Live, Virtual & Constructive (LVC) som har tagits fram i samarbete med Patria bygger på Hawkplanens moderniserade cockpitar och datalänkar. "Live" syftar på flygutbildning uppe i luften, "virtual" på anslutning av simulatorer på marken till samma utbildningsmiljö, och "constructive" på för scenariot datorgenerade aktörer som ändrar sitt beteende utgående från förprogrammerade mallar eller artificiell intelligens. Tack vare den kostnadseffektiva LVC-utbildningsmiljön får de blivande stridspiloterna öva stora och mångsidiga luftoperationer redan under Hawkutbildningen.

Hawkutbildning under sex årtionden

Då man ser till antalet tjänsteår kommer Hawkplanen att vara den i särklass mest långlivade plantypen under Flygvapnets historia. Det är meningen att Hawkplanen ska användas under sex årtionden, ända fram till slutet av 2030-talet. Det att Flygvapnets alla F/A-18 Hornetpiloter har fått och kommer att få sin taktiska flygutbildning i Hawkplanens cockpitar vittnar om hur viktig plantypen är. Redan innan övergången till Hornetplan hann flera årskullar av Draken- och MiG-21-piloter inleda sin jetplanflygarbana med Hawkplan. Med de moderniserade Hawkplanen kommer även flera årskullar av piloter för de nya plan som inom ramen för HX-projektet väljs till Hornetplanens efterträdare att utbildas. 

Tillsammans med Patria kommer utvecklingsarbetet med Hawkplanen att fortsätta även i framtiden. Efter att beslut har fattats i HX-processen kommer Hawkplanens cockpitar att moderniseras så att de blir så kompatibla som möjligt med Hornetplanens efterträdare. Detta görs för att trygga en smidig och progressiv övergång från Hawkplanen till den kommande HX-materielen.

Hawkplanen har utgjort ryggraden i de finländska stridspiloternas utbildning ända sedan 1980-talet och kommer att fortsätta vara det i nästan 20 år till. Ett stort antal användare tryggar å sin sida flygplanstypens långa livslängd. Hawkplanen har visat sig vara tekniskt pålitliga. Totalt har omkring tusen stycken plan av olika modeller tillverkats och Hawkplan används av försvarsmakterna i 18 olika länder.

Källa:
Laukkanen, Jyrki (2015). BAe Hawk Suomen Ilmavoimissa - in Finnish Air Force. Helsinki: Koala-Kustannus.