Hur går det, F-35-projektet?
Försvarsmakten lever i en brytningstid. Att Finland blev en del av Nato i april har varit ett aktuellt tema, men mycket annat är också på gång. Kommendören för Flygvapnet, generalmajor Juha-Pekka Keränen, berättar vad som är på gång inom F-35-projektet för tillfället.
F-35-projektet har efter upphandlingsbeslutet som fattades i december 2021 och de första avtalen som undertecknades i februari 2022 upplevt en ganska lugn tid utifrån, men under ytan kryllar det. Arbetet pågår både i Finland och i Förenta staterna, och ibruktagandet av Försvarsmaktens gemensamma prestationsförmåga - Joint Fighter - har framskridit till byggnadsfasen.
F-35-projektet bereds i en separat enhet, men projektets resultat kommer att vara synligt inom hela Försvarsmakten. Flygvapnet har grundat en F-35-projektorganisation, men i övrigt har försvarsförvaltningens arbetsordning för projektets del förblivit oförändrad, i stor utsträckning likadan som i HX-projektet vid utvärderingen av jaktplanskandidaterna.
– I allmänhet framskrider genomförandet av F-35-projektet enligt plan. Vi har i praktiken fortsatt med samma arbetsfördelning som under utvärderingen av jaktplanskandidater i HX-projektet. Flygvapnet styr införandet av F-35-prestationsförmåga. Detta innebär att Flygstaben styr byggandet och uppnåendet av prestationsförmågan, det vill säga att de ramar som opererandet med F-35 förutsätter blir klara och den operativa prestationsförmågan uppnås i tid, berättar kommendören för Flygvapnet, generalmajor Juha-Pekka Keränen.
Generalmajor Juha-Pekka Keränen har varit kommendör för Flygvapnet sedan juni 2022. Foto: Flygvapnet
Försvarsmaktens logistikverk ansvarar för projektets kommersiella processer och bygger upp ett underhålls- och servicesystem för F-35-systemet tillsammans med industrin och Flygstaben. Logistikverket sköter anskaffningen av jaktplan, vapen och andra produkter och tjänster i anslutning till systemet.
Försvarsministeriet ansvarar för det industriella samarbetet som helhet. Under ledning av ministeriet byggs avtalen om industriellt samarbete upp, och ministeriet förhandlar och övervakar helheten så att den andel på 30 procent av upphandlingens totala värde, som i anbudsförfarandet ställdes som krav på värdet av industriellt samarbete, förverkligas.
Enligt Keränen är det viktigaste i F-35-projektet för tillfället att hålla tidtabellen.
– Det är viktigt att se till att vi håller den planerade tidtabellen. Att alla parter i projektet, inklusive de partnerna, håller fast vid den planerade och överenskomna tidtabellen och att avtalen om innehållet i anbuden håller, gör att vi får det som utlovats oss. I detta övergångsskede är det viktigt att vi planerar och förbereder den operativa användningen så mycket som möjligt på förhand.
Aktuellt inom byggande och utbildning
Inom Flygvapnet ligger tyngdpunkten i F-35-projektet för närvarande på planering och inledande av byggprojekt samt planering och beredning av utbildning. Arbetet med att bygga infrastrukturen vid Försvarsmaktens baser ligger fortfarande i stor utsträckning på planeringsborden och vid granskningar i baserna.
– Vid byggandet av Flygvapnets baser följer vi tillverkarens och Förenta staternas administrations föreskrifter om konstruktionernas säkerhetskrav. Förenta staternas administration säkerställer med processen SATAF, dvs. Site Activation, att byggnaderna motsvarar 2030-talets informationssäkerhetskrav. I processerna går vi bland annat igenom de särskilda säkerhetskraven som F-35 har, speciellt vad gäller informations- och operationssäkerhet. Vi utreder säkerhetskraven för F-35 och planerar hurdana specialsäkerhetsutrymmen som behövs för våra baser under normala och undantagsförhållanden, berättar Keränen.
Förutom planering och beredning pågår redan konkreta byggarbeten.
– Vid Lapplands flygflottiljs bas i Rovaniemi har inletts byggnadsarbetet nu i september. Där utförs underjordiska brytningsarbeten och jordbyggnadsarbeten. Vid Karelens flygflottiljs bas i Rissala finns det redan mycket konkret att se: på flygplatsen har man byggt ett nytt bromsvajersystem, och plattan på militärsidan har delvis lagats, och den andra sidan byggs nästa sommar, då även banan och rullbanorna beläggs som en del av Finavias normala renoveringsarbete. Vid Lapplands flygflottilj finns det ännu inget att se vad gäller byggande, men i Rissala är bromsvajersystemet som ersatt stoppnätet en verklig, konkret faktor i anslutning till F-35-byggandet, berättar Keränen.
Planeringen och beredningen av den inledande utbildningen i Förenta staterna är också på gång, och utbildningsplanen preciseras.
– Detaljerna i avtalen om utbildningsarrangemangen har finjusterats och utbildningsplanerna preciserats. Som den senaste åtgärden godkände jag i slutet av augusti ett förslag om personal från flygvapnet som ska delta i den inledande utbildningen.
I den inledande utbildningen i Förenta staterna deltar piloter och flygteknisk personal. Flygutbildningen genomförs vid Ebbing Air National Guard Base (Ebbing ANGB) i Fort Smith i delstaten Arkansas. Vid samma bas utbildas också F-35-personal från bland annat Polen, Tyskland, Schweiz och Singapore. F-35-systemets teori- och simulatorutbildning ges vid Eglin Air Force Base (Eglin AFB) i delstaten Florida. På Eglin-basen utbildas också personal från USA:s flygvapen. Flygvapnet håller personal som åker till den inledande utbildningen borta från offentligheten av säkerhetsskäl.
– Vi säkerställer operationssäkerheten, dvs. vi kommer inte att publicera namnen på avdelningen som åker till den inledande utbildningen. Den valda personalen vet om att de ska åka och kan börja förbereda sig för utbildningen i Förenta staterna, berättar Keränen.
De första jaktplanen kommer att levereras till Finland 2026. Foto: Flygvapnet
Utbildningen av piloter och flygteknisk personal inleds i Förenta staterna år 2025 och utbildningen i hemlandet ska inledas år 2026.
– År 2026 kommer att vara ett betydande utbildningsår när utbildningen inleds i hemlandet, genast efter sommarsemestrarna. Vi strävar efter att kunna inleda simulatorutbildningen genast när de första maskinerna och piloterna kommer från Förenta staterna till Finland. På så sätt kan vi säkerställa att piloterna vid Lapplands flygflottilj så snabbt som möjligt kan utbildas för denna nya jaktplanmateriel. Och Lapplands flygflottiljs flygtekniska personal som varit i USA utbildar i sin tur mer teknisk personal i Finland, berättar Keränen.
Hela försvarssystemets prestationsförmåga
F-35-systemet kommer att påverka hela Försvarsmakten, så man förbereder sig för att ta det i bruk och integrera det i försvarssystem även utanför Flygvapnet. Utvecklingen av Försvarsmakten är en helhet, och F-35 är en del av den helheten. Finlands färska Nato-medlemskap, Marinens pågående fartygsprojekt i Pohjanmaa-klassen, projektet för att ersätta Arméns luftvärnsprestanda, dvs. ITSUKO-projektet, flygvapnets IITVJ- eller Integrerade projekt för flygvapnets spanings-, övervaknings- och ledningssystem samt naturligtvis F-35-jaktplanprojektet kommer alla under de kommande åren att ha en betydande inverkan på luftförsvaret och hela försvarssystemet.
F-35 kommer att ha en nyckelroll i försvarssystemet. På bilden ett amerikanskt F-35-jaktplan med Flygvapnets Hornet-planen över Tammerfors sommaren 2022. Foto: Flygvapnet
Utöver att flygvapnet tar F-35 i bruk kommer det pågående IITVJ-projektet att öka Flygvapnets underrättelse-, övervaknings- och ledningssystems prestanda på 2030-talet. Centrala prestationsförmågor med tanke på luftförsvaret byggs förutom av flygvapnet även av marinen och armén. Marinens fartygsprojekt i Pohjanmaa-klassen framskrider mot byggandet av multirollkorvetter. Våren 2023 fattades ett upphandlingsbeslut om ett system med hög avvärjningsförmåga för Armén, ett David's Sling-robotsystem, som också för med sig nya utsikter för luftförsvaret.
F-35:s prestationsförmåga kommer att ha en inverkan på Försvarsmakten, även integreringen av F-35 i försvarssystemet kommer att synas inom hela Försvarsmakten. Samarbetet inom Försvarsmakten är tätt och under ledning av Huvudstabens planeringsavdelning har F-35 kopplats till Försvarsmaktens strategiska planering, dvs. planeringen av Försvarsmaktens framtid och framtida operationer.
– Under ledning av Huvudstabens planeringsavdelning har man gått igenom vilka krav F-35 ställer på Armén, Marinen, ledningssystemsektorn och underrättelseverksamheten för att vi så bra som möjligt ska kunna stödja hela försvarssystemet. Huvudstaben fokuserar på hur försvarsgrenarna ska fungera så effektivt som möjligt tillsammans, vi går alltså in i ett samarbete som överskrider stridsrummen. Jag anser att F-35 är ett bra val för Finland. Den medför en betydande prestationsförmåga för Finlands försvar och stöder hela försvarssystemet – land-, sjö- och luftstrid, berättar Keränen.
Ett smidigt samarbete mellan försvarsgrenarna är viktigt.
– Försvarsmaktens planering av F-35-konceptet utgörs i hög grad av planering av konkreta användningsprinciper, där samarbetet har fungerat bra. Det har i sig inte förekommit några egentliga överraskningar för försvarsgrenarna i planeringen av användningen av den gemensamma prestationsförmågan. Försvarsgrenarna har hela tiden informerats om projektet samt om användningen av F-35 och de möjligheter det medför, så det har egentligen inte kommit några överraskningar för någon här. Under dessa stora förändringar har samarbetet inom Försvarsmakten varit mycket bra, öppet och smidigt. Tillsammans planerar vi hur vi ska försvara Finland på 2030-talet och hur var och en är en del i denna helhet, säger Keränen.
En visionsbild av färgschemat för det finska F-35-planet alltså Joint Fighter. Bilden är en skiss och den slutliga storleken och exakta placeringen av markeringarna kommer att bestämmas i den detaljerade planeringen av målningsschemat. Foto: Flygvapnet
Kraven och användningsprinciperna för det system som ersätter Hornet-jaktplanens prestationsförmåga utarbetades redan under HX-projektet, så användningskonceptet för det nya vapensystemet var tydligt redan före upphandlingsbeslutet. Senare har F-35:s operativa användningsprinciper som en del av försvarssystemet preciserats. Alla HX-kandidater gav information i anslutning till kraven på att integrera systemet i Finlands försvarssystem redan i det skede då HX-projektet evaluerades, så det fanns allmänna grunder för integrationen redan när upphandlingsbeslutet fattades.
– Efter upphandlingsbeslutet fick vi preciseringar av dessa integrationskrav för F-35 av USA:s administration, som representeras av projektbyrån F-35 (Joint Program Office). Arbetet för att integrera F-35-systemet i Finlands försvarssystem så smidigt som möjligt görs inom hela Försvarsmakten, säger Keränen.
Man har också redan övat på preciserade krav och användningsprinciper.
– På våren genomfördes ett militärt krigsspel under ledning av Flygvapnet. Där modellerade man Försvarsmaktens prestationsförmåga under 2030-talet och granskade hur F-35 stöder försvarssystemet. I det krigsspelet modellerades användningen av F-35 i operativa uppgifter och vad F-35 specifikt medför för försvarssystemet. Det är alltså fråga om ett mycket konkret samarbete som måste planeras väl. Det måste till exempel finnas kompatibla ledningssystem för att allt ska kunna fungera i realtid, berättar Keränen.
Finland deltar aktivt i det multinationella samfundet
F-35 har planerats som ett multinationellt program och enligt Keränen har Finland blivit väl inkluderat i det globala F-35-användarsamfundet. Vi har varit med i användarsamfundet från och med februari 2022, då de första F-35-upphandlingsavtalen ingicks. Keränen deltog i F-35-användarländernas kommendörers möte för första gången redan våren 2022 och vikarierade då Flygvapnets kommendör, generalmajor Pasi Jokinen. På mötet var andan god och informationsutbytet effektivt.
Transparensen i användargemenskapen har varit betydande ända från början. I F-35-användarsamfundet finns arbetsgrupper, av vilka Finland fokuserar på teman som anses vara särskilt viktiga.
– Av F-35-användargemenskapens arbetsgrupper är vi för närvarande särskilt intresserade av utveckling av F-35, drift och logistik. I synnerhet observationer om operationer och logistik är viktiga för oss. För Flygvapnet är observationer av operativ användning centrala och för Försvarsmaktens logistikverk är observationer av logistik centrala, såsom användarländernas gemensamma reservdelsreserv. Vi lyssnar med intresse på lärdomar och utvecklingsobjekt som identifierats av andra användarländer bland annat om hur vi fungerar effektivast under övergångsperioden, det vill säga när vi använder både nya F-35-plan och nuvarande Hornet, berättar Keränen.
De finska F-35- och Hornet-planen kommer att användas sida vid sida fram till 2030, då F-35 kommer att nå full operativ förmåga och Hornet-planen har tagits ur drift. På bilden Flygvapnets Hawk Mk 66 och Hornet med ett amerikanskt F-35-plan i Birkaland sommaren 2022. Foto: Flygvapnet
I F-35-användarländernas gemensamma reservdelsreserv är det fråga om en del av Lockheed Martins GSS-arrangemang (Global Support Solution), dvs. globala underhållsarrangemang, där användarländerna har tillgång till F-35:s gemensamma reservdelspool dvs. reserv. Den gemensamma reservdelsreserven som det globala underhållsarrangemanget erbjuder är central med tanke på försörjningsberedskapen, som dessutom stöds av ett förråd av reservdelar och ersättningsapparater under undantagsförhållanden, som skapas i Finland.
Utöver de lärdomar som delas sinsemellan och arrangemangen i anslutning till försörjningsberedskapen har användarsamfundet också andra fördelar.
– Det europeiska användarsamfundet har fördelar bland annat i fråga om samarbete gällande utbildning och operering. Vid övningar och operativ användning kan piloten landa i ett annat land, låta utföra nödvändiga underhållsåtgärder och fortsätta färden.
Flygvapnets kommendör anser att F-35-användargemenskapen är en betydande resurs även för Nato.
– F-35 kommer i praktiken att vara huvudvapensystemet inom europeiska flygvapen under 2030-talet. Europa har då sjuhundra F-35-plan, varav femtio är Förenta staternas. Ett sådant antal F-35-plan innebär en betydande prestationsförmåga för Nato, berättar Keränen.
Natos roll i F-35-användargemenskapen ser Keränen som måttfull.
– Största delen av de europeiska F-35-användarna är Nato-länder, men nog diskuterar vi öppet om utvecklingen av F-35-planet med till exempel Schweiz, säger Keränen.
Det är inte nödvändigt att stressa med förändringar
F-35-projektet är en stor helhet – den mest omfattande anskaffningen av försvarsmateriel någonsin i Finland. Flygvapnets kommendör förhåller sig lugnt till det stora ansvaret.
– Jag har egentligen inte någon anledning till bekymmer gällande projektet, säger generalmajor Keränen.
Kommendören för Flygvapnet ser med tillförsikt på F-35-projektet. Foto: Flygvapnet
Världssituationen påverkar dock också F-35-projektet.
– Naturligtvis är Rysslands brutala invasion av Ukraina och den därpå följande inflationen oroväckande. Den så kallade kapplöpningen om försvarsmateriel höjde undantagsvis priserna i fjol. Inom försvarsindustrin råder säljarens marknad, och naturligtvis följer vi tillgången till och priserna på vapen.
De globala och Finlands ekonomiska utsikter har inte varit särskilt glamorösa under de senaste åren. I F-35-projektet har man förberett sig på förändringar i Förenta staternas och Finlands ekonomi.
– Vi följer kontinuerligt den ekonomiska situationen. F-35-projektets upphandlingar sker under flera år. Sannolikt kommer det ekonomiska läget förr eller senare att normaliseras. I projektet har man förberett sig på ekonomiska förändringar till exempel så att de indexkostnader som under åren ackumuleras ovanpå anskaffningspriset i enlighet med den europeiska beräkningsmetoden, ersätt. Om kostnaderna stiger snabbare än det ersättningsbara indexet måste vi reagera, men det här följer vi kontinuerligt, och jag skulle ännu inte vara för mycket oroad, säger Keränen.
Utöver det ekonomiska läget har F-35-projektet också följt Rysslands anfallskrig i Ukraina. Utifrån observationerna från kriget finns det enligt Keränen inget behov av att ändra F-35-projektets plan eller Flygvapnets verksamhet.
– Samma principer som fastställts för HX-projektets utvärderingsfas gäller fortfarande: Flygvapnet måste ha en decentraliserad verksamhet, förmåga att reagera snabbt och vi måste i realtid kunna stödja Armén och Marinen i fråga om lägesbilden, underrättelseverksamheten och eldanvändning. Det är viktigt att samordna luft-, land- och sjöstrider med helheten, i synnerhet när Armén kommer att få nya luftvärnssystem under nästa decennium, samt David's Sling redan under detta decennium.
Produktutvecklingen av F-35 har ställvis tagits upp i internationella och inhemska medier, och intresset har bland annat riktats mot hurdan radar och motor som kommer finnas i Finlands F-35-plan. Produktionsmässiga aspekter av F-35-systemet förhandlas i Förenta staterna genom FMS-förfaranden. Utländska kunder som handlar med Förenta staternas administration är så kallade FMS-kunder (Foreign Military Sales). I Förenta staterna finns F-35-projektbyrån JPO (Joint Program Office), via vilken alla kunder sköter sina F-35-projektåtgärder. Finland har där ett litet eget förbindelsekontor som främjar genomförandet av Finlands projekt.
– Flygvapnet förhandlar inte direkt med Lockheed Martin, utan med den amerikanska administrationen i enlighet med FMS-reglerna. Vi kan lita på att JPO förhandlar fram de bästa lösningarna, samma lösningar som USA:s flygvapen har, berättar Keränen.
JPO-projektkontoret fungerar som en länk mellan kunden, leverantören och Förenta staternas administration. JPO sköter och förhandlar om Finlands F-35-projekt med Lockheed Martins och Förenta staternas administration. Således behöver personalen i Finlands F-35-projekt endast uträtta ärenden hos kontaktbyrån.
– Försvarsmakten representeras vid JPO:s kontaktkontor av överste Aki Heikkinen, som fungerar som kontakt för Finlands F-35-projekt i Förenta staterna. När det gäller produktutvecklingen av F-35 är vårt mål att så nära som möjligt följa F-35-systemets administratör, dvs. USA: s flygvapen. Detta är kostnadseffektivt, eftersom huvudanvändaren också betalar största delen av systemets utvecklingsarbete. Jag skulle dock inte spekulera om F-35:s utvecklingsarbetes inverkan på Finlands jaktplan allt för mycket, om det skulle dyka upp avvikande utvecklingsvägar eller annat, säger Keränen.
Informationen om produktutvecklingen är inte någon överraskning för Flygvapnet, eftersom samarbetet och informationsutbytet med Förenta staterna är kontinuerligt. Utöver den interna kommunikationen tillhandahålls även information från den amerikanska administrationens revisionsverk GAO (U.S. Government Accountability Office), och Keränen ser att revisionsverkets rapportering om F-35-programmet är transparent.
Lockheed Martin presenterade F-35-jaktplanen på Turku Air Show sommaren 2023. Foto: Flygvapnet
Utöver produktutvecklingen fäster även F-35-projektet ständigt blicken mot horisonten, eftersom prestationsförmågan som ska ersätta Hornet ska betjäna oss fram till 2060-talet. Under systemets livscykel kommer uppdateringar att göras enligt planerna.
– I projektets planeringsgrunder har 2 miljarder euro reserverats för uppdateringar av det valda jaktplanssystemet under användningstiden. Detta kommer i sinom tid att täckas med försvarsbudgeten. Vi kommer alltså att uppdatera F-35 under dess livscykel, berättar Keränen.
Framåt tillsammans - enligt tidtabellen
Tidtabellen för F-35-projektet ser för närvarande lovande ut enligt Flygvapnets kommendör.
– Projektet framskrider enligt planen. Vissa mellanetapper har fastställts och en viktig tidsram är inledandet av den inhemska utbildningen i Rovaniemi i början av hösten 2026 genom simulatorutbildning. För att vi ska kunna hålla tidtabellen måste vi kunna behandla frågorna med våra samarbetspartner på samma våglängd, så att säga. Jag anser att vi tillsammans med våra partner har en stark gemensam vilja och förståelse för vad som måste åstadkommas och inom vilken tidsplan.
F-35-projektet har fortskridit enligt planerna. Bilden visar ett amerikanskt F-35-jaktplan och Flygvapnets Hornet-plan i Finland sommaren 2022. Foto: Flygvapnet
Tidtabellen för Finlands F-35-projekt har ansetts vara ambitiös. Flygvapnets kommendör ser de logiska orsakerna bakom den målmedvetna tidtabellen.
– HX-projektet har ju pågått i sju år, och under projektets anbudsförfarande utförde vi redan mycket utredningsarbete i samband med utvärderingen av jaktplanskandidaterna, till exempel i fråga om säkerhetskraven, vilket har påverkat oss så att vi nu i samband med genomförandefasen av projektet har kunnat få bort ett till två år. Det finländska planeringsmaskineriet framskrider bra när det väl har kommit igång, berättar Keränen.
Liksom i alla projekt har man också förberett sig på oväntade fördröjningar i tidtabellen för F-35-projektet.
– Det kan alltid komma upp något oväntat problem som försenar projektet. Man måste alltid vara förberedd på det oväntade.
Vid förfrågan om tidpunkten för följande vapenanskaffningar är Flygvapnets kommendör måttfull.
– De första vapenanskaffningsavtalen har ingåtts och nu tittar vi på dem i lugn och ro. Det återstår att se om beslut om följande vapenanskaffningar kommer att fattas ännu i år. I fortsättningen är det sannolikt att beslut fattas varje år.
Beslut om vapenanskaffningar till F-35-plan förläggs till flera års tid och vi väntar med att göra dem för att möjliggöra tillgång till aktuella och moderna vapen. Enligt Keränen behöver man inte oroa sig för tillgången till vapen.
– Undantaget från Förenta staternas kongress gällande vapen som säljs till Finland har också placerat oss i kö för att skaffa dessa vapen. Det är inte bråttom med vapenanskaffningarna och vi väntar medvetet med upphandlingsbesluten så att vi kan följa vapenutvecklingen och se till att vi om vi vill kan skaffa de mest aktuella vapen med en så lång livscykel som möjligt. Dessutom lämpar sig de vapen som Hornet använder också för F-35-plan, vilket gör det möjligt att även använda de vapen som nu finns i lager med F-35-planen.
Historisk tidsperiod
Även om F-35-projektet handlar om sedvanlig, långsiktig strategisk planering för Försvarsmakten och ersättning av föråldrad prestanda, är det ändå fråga om den mest värdefulla anskaffningen av försvarsmateriel i Finlands historia. Hur känns det att vara kommendör för Flygvapnet i denna historiska stund?
– Naturligtvis är det en intressant period vi lever i. Utöver F-35-projektet pågår även andra stora förändringar för Flygvapnet och Försvarsmakten vid sidan av, såsom Finlands Natomedlemskap som ratificerades på våren och de krav som detta medför förenhetligar Finland som en del av Nato. Beredningen görs i arbetsgrupper så att projekten och Nato-integrationen ska komma i mål. Sedan när prestationsförmågan tas i bruk kommer resultaten att synas för alla. Alla försvarsgrenar kan utnyttja F-35- och IITVJ-projektens prestationsförmåga och vara med i Nato-organisationens intressanta uppgifter. Det finns nog mycket att göra här, men det är säkert intressant för alla. Det här är en historiskt intressant tid, säger Keränen.
F-35-projektets framskridande har i år konkretiserats förutom i byggandet även i fråga om produktionen. Det första finländska F-35-jaktplanet tillverkas vid Lockheed Martins fabrik i Fort Worth i Texas i Förenta staterna. Små detaljer berättar om produktionsstarten: Vid Turku Air Show sommaren 2023 överlämnades en bit av Finlands första F-35-plan till generalmajor Keränen under festliga former. Det är fråga om en fysiskt liten spiral av metall, men den är ett symboliskt viktigt steg i F-35-projektets framskridande.
Kommendören för Flygvapnet tog emot en bit av Finlands första F-35-plan, vilken överräcktes av Scott Davis från Lockheed Martin på Turku Air Show sommaren 2023. Foto: Flygvapnet
– Det känns ju fint och konkretiserar projektets framskridande när man har fått en bit av Finlands första F-35-plan. Detta konkretiserar också att den färdiga produkten så småningom är på väg och att vi närmar oss målet enligt tidtabellen.
Foto: Flygvapnet
