Norska flygelever utbildar sig vid Luftkrigsskolan

Luftkrigsskolan fick under hösten 2023 ett nytt internationellt element, då tre flygelever och en flyglärare från det kungliga norska flygvapnet anlände till Finland i utbildningssamarbetets tecken.

Det finsk-norska utbildningssamarbetet har nu ca sju månader bakom sig. Vid Luftkrigsskolan i Tikkakoski får de norska flygeleverna utbildning för skolflygplanet BAE Systems Hawk, varefter de i enlighet med utbildningsprogrammet för det kungliga norska flygvapnet (Luftforsvaret), fortsätter sin F-35-jaktplanspilotutbildning i Förenta staterna.

Finlands och Norges flygvapen kommer inom en nära framtid att operera med samma jaktplanstyp, då även Finland tar i bruk multirolljaktplanet Lockheed Martin F-35A.
F-35A är Norges flygvapnets huvudmateriel, och flygplanstypen kommer att ersätta den prestationsförmåga som Finlands F/A-18 Hornet-jaktplan utgör före utgången av år 2030.

De norska flygelevernas jetskolflygplansskede, som nu för första gången ordnas i Finland, torde ange riktningen för hur Flygvapnets nuvarande utbildning förbereder eleverna för cockpiten i jaktplanet F-35.

Norska jaktplanspiloter utbildas i Förenta staterna 

Utbildningsvägen till jaktplanspilot vid det kungliga norska flygvapnet tar totalt sex år i anspråk. Jaktplanspiloternas utbildningsväg startar i Norge på samma sätt som i Finland med grundutbildning för soldat samt flygutbildning för nybörjare. Flygutbildningen för nybörjare som varar ett halvt år, genomförs i Nordnorge i Bardufoss med propellerplanen Saab Safari. Därefter studerar flygeleverna två år vid Norges luftkrigsskola (Luftkrigsskolen) på västkusten i Trondheim, varefter man går över till jetskolplansutbildning i Förenta staterna. Norge utbildar sina jaktplanspiloter i Förenta staterna, eftersom man inte har ett eget utbildningssystem för jetskolplansskedet.

I Förenta staterna får de norska flygeleverna grundutbildning i att flyga jetskolplan och därefter multirolljaktplanet F-35. Grundutbildningen sker med turbopropflygplanen T-6 och jetskolplanen T-38 på basen Sheppard i Texas. De tre norska eleverna som nu studerar vid Luftkrigsskolan utför detta utbildningsskede i Finland med jetskolplanen Hawk.

Efter grundutbildningen övergår de norska eleverna till F-35 utbildning på basen Luke i Arizona. F-35-utbildningen slutförs i Norge i flygdivisioner, där flygeleverna finslipar sina färdigheter för att bli stridståliga F-35-piloter.

De norska eleverna studerar för första gången vid Luftkrigsskolan

De norska flygeleverna som nu studerar i Finland inledde sitt jetskolflygplansskede vid Luftkrigsskolan i oktober 2023.  Utbildningen avslutas före sommaren 2025 och varar totalt ca ett och ett halvt år. 

Norrmännen berättar att de har tagits väl emot vid Luftkrigsskolan och att de har trivts bra i Jaktflygdivision 41. Förutom de tre flygeleverna anlände också en flyglärare, major Knut, till Luftkrigsskolan inom ramen för utbildningssamarbetet. Enligt major Knut har samarbetet löpt smidigt så här långt.

– Vi har fått ett varmt mottagande vid Luftkrigsskolan och flygaktiviteterna har varit utmärkta. Också jag har lärt mig något nytt varje dag, vilket är en av de bästa sidorna med flygläraryrket, berättar majoren.

De norska eleverna förväntade sig att den finska flygutbildningen skulle innebära långa utbildningsdagar. Tills vidare har flygutbildningen vid Luftkrigsskolan motsvarat studerandenas förväntningar. Dagarna har bestått av morgonbriefingar, teoriundervisning, simulatorutbildning, självständigt arbete, flygbriefingar samt flygutbildning med nybörjarskolflygplanet Grob och senare med jetskolflygplan. I den finska utbildningen har flygeleverna också lagt märke till kraven på självständighet och ansvar.

– Naturligtvis har det funnits och finns fortfarande mycket att lära sig och studera. Vi tar också mycket ansvar för studierna själva. Det har funnits faser som har varit mer krävande och också lättare faser. Lärarna har varit bra och den så kallade inlärningskurvan har varit brant, eftersom vi går över från propellerflygplan direkt till jetplan, berättar flygeleverna.

Utbildningen i Finland inleddes med en simulator för nybörjarskolflygplanet Grob G 115E och eleverna övergick till typutbildningsskedet för jetskolplanet BAE Systems Hawk i slutet av år 2023. Redan från början kliade det i fingrarna på dem att få greppa spakarna i jetskolflygplanet Hawk. I februari fick de norska eleverna flyga med Hawk för första gången.

– Vi såg fram emot att få flyga med Hawk och få våra planenliga flyglektioner. Vi tänkte att det skulle bli tufft och intressant. Och den första flygningen med Hawk var nog en otrolig upplevelse! Starthastigheten var ännu högre än vad vi hade föreställt oss, träden bara flimrade förbi supersnabbt. Det var verkligen imponerande att för första gången få uppleva Hawks styrka och styrbarhet. Det kändes fantastiskt att kontrollera flygplanet och lära känna Hawks flygegenskaper. Det är en stor ära för oss tre att få vara de första norska flygeleverna som flyger en finsk Hawk, berättar de norska eleverna. 

I april har de norska flygeleverna flugit med Hawk på egen hand för första gången.

– Det var en långvarig dröm som gick i uppfyllelse, då jag flög med Hawk för första gången. Jag hade sett fram emot att få flyga på egen hand verkligt länge och hade arbetat hårt för det. Den första ensamflygningen innebär ett ofantligt stort ansvar. Jag kommer att minnas den dagen resten av mitt liv, berättar den norska flygeleven som var den första som flög med Hawk på egen hand.

Omedelbart efter att den norska eleven hade rullat in Hawk till sin plats efter den första ensamflygningen och flygplanshuven hade öppnats överräckte kollegerna en flaska läsk till honom.

– Det här är norsk Solo-läsk, alltså i praktiken norsk fanta. I Norge har vi en tradition vid Luftkrigsskolan att man inte får dricka denna läsk innan man har flugit på egen hand för första gången. Det här är en norsk sed, som vi nu har fört med oss hit, berättar flygeleven.

Finländarna får norska lärdomar

Flygvapnets finsk-norska utbildningssamarbete är ömsesidigt. Luftkrigsskolan utbildar norska elever och utöver detta utbildar en norsk flyglärare finländska och norska flygelever vid Luftkrigsskolan.

Flygläraren, major Knut, utbildar finländska elever med stor skicklighet och erfarenhet som han sannerligen har gott om. Knut har ca 7000 flygtimmar med olika luftfarkoster i bagaget, vilka han har flugit med olika luftfarkoster, såväl inom norska flygvapnet som inom civil luftfart. Major Knut har under sin karriär flugit så många olika flygplanstyper, att man tappar andan: inom militär luftfart jaktplanet F-16, jetskolflygplanen T-37 och T-38A samt turbopropflygplanet T-6 och inom civil luftfart passagerarplanet Boeing 737 samt helikoptrarna TH-67, UH-60 Black Hawk, Bell 412 och EC225 Super Puma.

Sin bana som flyglärare inledde Knut år 2005 med jaktplanet F-16, och han har verkat inom många olika flygläraruppgifter. Knut har utbildat norska jaktplanspiloter i Förenta staterna vid basen Sheppard, där norrmännen får sin jetskolflygplansutbildning. Nu flyger Knut med Finska flygvapnets jetskolflygplan Hawk som används för att utbilda finländska flygelever till F-35-piloter.

De finländska flygeleverna beskriver Knut som proffsiga, motiverade och skickliga. Han hoppas kunna bidra till den finländska jaktplansutbildningen med sin erfarenhet.

– Jag sätter stort värde på bra samtal samt på att dela olika erfarenheter och lösningar. Jag hoppas att min bakgrund och min respons, såväl positiv som konstruktiv, kan stöda den finländska utbildningen och eventuellt också åstadkomma positiva verkningar, berättar major Knut.

Flygläraren anser att finländarna iakttar mentaliteten ”öva på samma sätt som du strider” väl. Han har också observerat, att man inom flygvapnet lär ut avancerad taktik redan i ett tidigt skede av flygutbildningsprogrammet.

Undervisning på engelska

Utbildningen av norrmännen följer det finska flygutbildningsprogrammet, men undervisningsspråket är engelska och man använder engelskspråkigt undervisningsmaterial.

– Jaktflygdivision 41 och hela utbildningsorganisationen har utfört ett ofantligt stort arbete genom att översätta centrala dokument och centralt utbildningsmaterial till engelska. Vi har ändå inte kunnat undgå alla utmaningar, men dag för dag har vi allt mer undervisningsmaterial på engelska. Dessutom försöker vi norrmän lära oss litet finska, berättar major Knut.

Flygeleverna berättar att de har anpassat sig väl till samvaron med finländarna. Samtalen för de huvudsakligen på engelska.

– Det verkar som om de finländska studerandena uppskattar att få tala engelska. Det har också varit uppiggande, då en del av dem har talat svenska med oss, berättar de norska flygeleverna.

Då vi frågar om de möjligen har lärt sig finska, får vi svar på finska.

– Osaan vähän suomea. Kiitos. [Jag kan litet finska. Tack.]

Finland överraskade med en kall vinter

Tillsvidare har erfarenheterna av Finland som land varit bokstavligen isande. Temperaturerna på nära trettio minusgrader har känts överraskande kalla, vilket finländarna garanterat också håller med om. 

– En morgon med hård köld startade bara en av våra tre bilar, berättar flygeleverna och skrattar. 

Den gångna vintern har också påverkat Flygvapnets flygutbildning. Till följd av de varierande väderleksförhållandena har startbanorna fått sprickor. Flygvapnet har begränsat användningen av sin jetskolflygplansmateriel för utbildning och övningar vid sina baser, eftersom man inte har velat riskera att bituminöst material skulle ta sig in i jetplanens motorer och därigenom förorsaka skador. Vinterns utmaningar för startbanornas del har synats också i major Knuts undervisningsarbete.

– Vi har haft utmaningar på grund av skador på startbanorna, men Flygvapnet har förhållit sig mycket lösningsorienterat till detta problem, vilket har gjort ett djupt intryck på mig.

Lösningarna som Knut nämner syftar på de åtgärder som Flygvapnet har vidtagit för att kunna fortsätta med sin normala utbildnings- och övningsflygverksamhet. Bland annat flyttade Flygvapnet tillfälligt Hawk-flygutbildningen från Tikkakoski till Birkala för ca en månads tid, så att flygutbildningen kunde fortsätta. Också med Lapplands flygflottiljs Hornet-jaktplan har man övat och opererat på andra orter än från hembasen, varigenom onödiga risker på grund av skador på startbanorna har kunnat undvikas.

Väderleksförhållandena har överraskat norrmännen också på ett annat sätt. Flygeleverna berättar att det har förvånat dem, under hurudana väderleksförhållanden man genomför flygutbildning.

– Man fortsätter flyga ännu under förvånansvärt hårda väderleksförhållanden. Att öva även då det är dåligt väder ökar vårt självförtroende. Vi upplever att vi genom att öva på det här sättet uppnår en mer avancerad nivå, eftersom vi kan förvänta oss motsvarande väderleksförhållanden i Norge, berättar flygeleverna.

Även flygläraren har lagt märke till övandet under utmanande väderleksförhållanden och på vintern. På vintern kan vädret bli utmanande till följd av snöfall, frost och halka. Ytterligare svårigheter tillkommer också p.g.a. moln på låg höjd, som ofta kräver instrumentinflygning då man ska landa.

– Nu får de norrmän som studerar vid Luftkrigsskolan betydligt mer övning än sina kolleger i de nordiska ländernas utmanande väderleksförhållanden, då de utbildar sig i Finland och kollegerna i Förenta staterna, konstaterar major Knut.

Målet är cockpiten i F-35

Major Knut utbildar sina nuvarande flygelever till F-35-piloter. Enligt Knut gäller grundprinciperna för och kraven på grundläggande färdigheter fortsättningsvis, då man övergår till ny flygplansmateriel. Trots detta ser han skillnader mellan att flyga den fjärde och den femte generationens jaktplan.

– Då man opererar med F-35-jaktplan är teamarbetet viktigare än någonsin. Dessutom måste en F-35-pilot öva och förbättra sin skicklighet i att hantera en betydande mängd information som den femte generationens F-35 erbjuder, berättar major Knut.

En karriär som jaktplanspilot är något som de norska eleverna har drömt om sedan länge. En av dem berättar, att det utmanande och mångsidiga arbetet fascinerar honom. Utöver det upplever han att han som jaktplanspilot är en del av något större. Enligt en annan är det fråga om en dröm som han har haft ända sedan barndomen och som har burit fram till denna dag. Drömmen har också förstärkts av att han har nära släktingar som arbetar som jaktplanspiloter. Den tredje håller med om att flygkarriären har varit hans dröm sedan en lång tid tillbaka – det har varit ett måste att få verka inom luftfarten. F-35-jaktplanen är deras mål, ett mål som dag för dag kommer allt närmare. 

– Sen då jag får flyga F-35, blir drömmen verklighet. Det är ett stort privilegium. Att flyga F-35 kommer att kräva noggrannhet och att bära ett stort ansvar. Det är fråga om skattebetalarnas egendom. Under utbildningsskedet vill jag göra mitt allt, så att jag är redo att flyga ett F-35 jaktplan, berättar flygeleverna enhälligt.

Viljan att försvara sitt land är stark hos de norska eleverna och, enligt vad de berättat, omfattar valet av karriär även viljan att hjälpa. Militär luftfart intresserar flygeleverna också för att den är mångsidig och dess uppgift klar.

– Inom militär luftfart flyger man inte enbart från en startpunkt till ett mål, utan man utför mångsidiga taktiska uppgifter och förutom det är teamarbetet av central betydelse. Vi utbildar oss och övar under fredstid, men vi har avlönats för att verka under krigstida uppgifter. Det är vi också villiga att göra, berättar flygeleverna.

Också flygläraren påminner om grundkaraktären hos Flygvapnets uppgift.

– Vi utför detta arbete, för att vi ska ha en stark försvarsmakt, med vars hjälp vi kan undvika eventuella konflikter. F-35 är ett ypperligt jaktplan för denna uppgift – det skapar en tröskeleffekt och garanterar, möjliggör och bevarar freden! 

Ta seden och formerna i terrängen dit man kommer

Erfarenheterna av Jyväskylätrakten som boningsort har i huvudsak motsvarat de norska elevernas förväntningar.

– För oss har Jyväskylä visat sig vara en mindre stad, där det finns trevliga restauranger och barer. Egentligen har vi blivit positivt överraskade över hobbymöjligheterna, såsom skidning och de talrika padelhallarna. De kollektiva tjänsterna fungerar väl och Jyväskylä verkar vara en ganska aktiv studiestad. Vi väntar ivrigt på att få se hur det ser ut här på sommaren, berättar flygeleverna.

På förhand tänkte de norska eleverna att Finland skulle vara ganska likt Norge som boningsort. De berättar att de har vant sig snabbt vid den finska vardagen, eftersom den är ganska lik vardagen hemma i Norge. Det berättar att det har varit trevligt att vara i Mellersta Finland, såväl under studierna som på fritiden. Den finska kulturen verkar också ha blivit bekant för dem, eftersom de dricker kaffe i berömliga mängder.

En synlig skillnad jämfört med Norge är formerna i terrängen – eller egentligen avsaknaden av dem.

– Terrängen är nog ganska jämn här, säger de norska eleverna med ett skratt.

Åsikterna om ett kuperat Mellersta Finland måste anses vara relativa.

Förhoppningar om fortsatt utbildningssamarbete

På basen av erfarenheterna av det utbildningssamarbete som nu pågår vid Luftkrigsskolan undersöker Flygvapnet internationella utbildningsmöjligheter också i ett bredare sammanhang med tanke på framtiden.

Flyglärare Knut är entusiastisk över det finsk-norska utbildningssamarbetet.

– Innan jag kom till Finland förra hösten var jag verkligen entusiastisk över att få börja med något nytt. Det var en ära att bli anförtrodd det här uppdraget och jag såg med iver fram emot att få utbilda både finländska och norska flygelever. Jag är verkligen övertygad om att det här kommer att vara till fördel för såväl Finland som Norge, att vi inom en nära framtid kommer att ha jaktplanspiloter som har arbetat och övat tillsammans, berättar Knut.

Major Knut är belåten över Finlands och Norges gemensamma flygplanstyp.

– F-35 kommer att vara ett bra jaktplan i Finland.  Ur Norges och Finlands synvinkel hoppas jag att samarbetet våra flygvapen emellan fortsätter, så att vi kan förbättra olika taktiker och få jaktplanet F-35 att uppnå sin fulla potential.

De norska eleverna berättar att de är tacksamma för att de har förmånen att vara de första eleverna som får delta i det finsk-norska utbildningssamarbetet.

– Förhoppningsvis är vi inte de sista! Det här är en verkligt fin möjlighet och vi hoppas att sådant här eller annat bilateralt samarbete kommer att fortsätta också framöver. Vi hoppas, att vi kan träffa våra finländska kolleger också i framtiden, då vi alla är F-35-piloter, berättar flygeleverna.

Starkare tillsammans

Det nordiska samarbetet har i och med Finlands och nu också Sveriges medlemskap i Nato intensifierats ytterligare. De nordiska flygvapnens samarbete testades nyligen i praktiken under Natos övning Nordic Response 24 i mars, där flygavdelningarna inom de flygvapen som deltog i övningen leddes av ett gemensamt, multinationellt luftoperationscenter som hade bildats i Norge för den tid som övningen varade.

Major Knut upplever att Nato-ländernas flygvapen är på samma våglängd.

– Mellan oss råder det en öppen ömsesidig tillit och respekt, vilket gör att samarbetet och användningen av de operativa prestationsförmågorna löper smidigt. Jag tror att uttryckligen tilliten är det delområde som vi även framöver kommer att ha mest nytta av. Då vi känner varandra är det så mycket lättare att lita på varandra och få arbetet att löpa väl, summerar Knut.

Flygläraren blickar med tillförsikt mot flygvapnens eventuella samarbete också i framtiden.

– Jag hoppas och tror att Norge och Finland tillsammans med Sverige och Danmark kommer att dra nytta av det nu för alla gemensamma medlemskapet i Nato samt av det intensiva samarbetet mellan våra länder. Flygvapnen i våra länder är inte ofantligt stora en och en, men tillsammans är vi verkligt starka.